nu är det slut här

Tack för mig. Jag stänger nu.

Bloggen behövs inte längre. Tack alla ni som hållit mig sällskap på vägen från utbränd till nytänd. Nu finns jag i det verkliga livet igen.

Puss och kram

att öva på att vara jag

Jag brottas med att stå ut med mig själv och inte vara så dömande på mitt eget presterande i kommunikationen med andra människor, men misslyckas oftast. Jag är min egen största domare och fiende.

Och jag kanske kan älta detta ämne i all oändlighet.

Eller kanske inte.

Känner mig sårbar, många känslor ligger ytligt. Jag måste bekräfta och sätta ner foten som ledare och uppföra mig som en ledare varje dag. Dra gränser som till små små barn. Och känner att det lyckas bäst när jag säger "här gick gränsen" på något sätt (ofta olika i olika situationer). Men det känns så bra efteråt.

Jag är mest kritisk mot mig själv när jag sagt "nej" men sedan tagit tillbaka när jag fått en massa bortförklaringar. I förra veckan sa jag "jag kan ju vara tydligare". (=tog tillbaka) Och sedan bet jag mig i läppen och låg vaken i tankar hela natten. Helt slut och svettig. Nä, varför tog jag tillbaka? Jag vet ju fortfarande inte vad de saknade av mig, och kan ju inte vara tydligare nästa gång. För själv tyckte jag att jag var tydlig. Suck.

Men jag tar tag i allt som stör mig idag. Ibland går det fortare, ibland långsammare. Idag sa jag "det kändes konstigt när xxx hände". Märkte du också att det blev konstigt? Och påföljande prat var jättebra!! (guldmedalj! till mig)

Vidare sa jag idag att "nä nu ångrade jag mig" (hade tagit på mig att göra xxx), "det är du som behöver informationen, du mejlar och frågar om den". Sagt och gjort. Inte så smidigt kanske, eftersom jag tagit på mig att fixa det hela -- men nästa gång går det ännu snabbare, och jag kan gå på magkänslan direkt.(guldmedalj)

Vidare, också idag(!), sa jag "nej, nu hoppar jag av xxx". Vilket slutade med att jag fick tre tjejer kontakta mig per telefon och mejl och redde ut det hela. Och jag kunde säga min förklaring, "jag orkade inte mer fram och tillbaka bara" och så bestämde vi oss för hur xxx skulle gå till. (annars brukar saker ibland rinna ut i sanden för det blir för mycket tjafs, tycker jag -- så hellre denna lösning tyckte jag). (guldmedalj)

Jag är nöjd med dagen, men trööööt. Det är mycket nu.

normal, störd eller bara udda?

Faktiskt störtskön bok som gör att jag kan se lite mer med distans på personer i min närhet tex på jobbet. Acceptans är ett ledord i mig, även om boken ger mer exempel för att känna igen personligheter och sedan recept på att bemöta dessa. För mig känns det viktigast att bara acceptera.

Boken heter alltså Normal, störd eller bara udda?, skriven av Willem Van Der Does och har ISBN10: 9147086785.

mia törnblom idag

hon är såå skön. Det var otroligt inspirerande, ditt föredrag idag. Tack, Mia!

Jag tänker börja skriva i min jag är bra bok igen. Vill.

sanna carlstedt

på Kalmars nation, i Uppsala. Helt sjukt bra röst. Om ni inte har fattat det ännu, så är hon bara bäst. =)

coachingkurs

Jag har fått upp ögonen för coaching mer faktiskt. Jättespännande. Nu ingår jag i ett program på jobbet där jag utbildar mig till coach och får öva på stackars försöksgrupper som jag kommer coacha. Men jättekul. Det är konstigt, men det både tar och ger energi. Visst kan det vara så, en balansgång med både och!

fri från ångest och fobier

Beställde just denna. =) Hoppas den ska vara bra. Kostar bara 37 kr inklusive frakt från adlibris! Helt otroligt billigt. Och så har jag fått den rekommenderad också!

balansgången

sa till min chef igår att jag måste ta sovmorgon som idag. Funkade bra. Har plussat på min flex endel senaste veckorna. Håller på att hamna i gamla spåren igen. Kan jobba massor och få mycket gjort. Och har koll på allt. Och gillar det.

Men, ajaj. Akta dig lilla flicka...

Måste hitta en buffert.

Känns alltså rätt bra just nu. Men har en tydligare signalklocka som ringer i mig när jag behöver ta det lugnare. Vilket ju är bra!

höga känslor

Jag hade en tanke idag om "höga känslor", som också carulmare skriver i sin kommentar för inlägget "Jag vet inte!". Och jag tror jag har kommit på ett sätt att hindra mig själv från topparna, för att få mjukare dalar...

Idag när jag cyklade till en intervju på lunchen (ja, det är någon som vill ha mig... =) så var jag så glad och solen sken och jag kände mig stark av att cykla, och... en hög känsla, helt enkelt. Så cyklade jag förbi en dam som sprang och sprang, och jag såg bussen därframme som hon ville med, och han stängde dörrarna, och jag ropade -- "det är en dam som vill med", och pekade. Och bussen väntade. Så kändes det bra på något sätt, men det kändes ändå lite väl "om-sig-och-kring-sig".

Så såg jag mig själv plötsligt utifrån, och insåg att så här kan jag känna oftare -- bara sådär. Över vardagliga ting. En kopp kaffe. Eller en vanlig cykeltur. Så försökte jag minnas känslan och också bevara den. Och samtidigt lugna ner mig själv inför mötet, just kapa min topp. Och tänka, det är bara ett möte, det betyder ingenting mer. Sedan handlar det om vad jag vill. Och vad dom vill.

Jag tog ner mig på jorden igen.

Men samtidigt så gillar jag att vara däruppe. Men vet att det inte håller i längden.

wow, nu smärtfri i ett halvt dygn

det har varit helt underbart! Det var först nu på kvällen när jag började få ont igen som jag fattade vad som hänt. =) En hel dag utan smärta. Pust! Vad snabbt ett nytt tillstånd kan ta över min hjärna! Det är som om den tror att det ska vara för alltid bara för att jag har ont just nu.

tillämpad avslappning - sista steget

Nu så har jag fyllt jobbet och hemma med gröna pluppar (klistermärken) de ska påminna mig att ta ett djupt andetag, följt av tre till -- för att komma ner i varv vid olika tillfällen under dagen.

Klisterlapparna sitter:
synlig på toa
tandborsten
cykelstyret
i handväskan
i skåpet där jag låser in handväskan på jobbet
i blocket på jobbet, på varannan sida
på mobilen
på laptopen, i blickfånget

tanken är att jag ska komma ihåg att andas iallafall tio gånger per dag.

piller i långa baner

Idag har jag tagit voltaren x3, dexofen x4 och 7 st jätte-alvedon (som 14 st 500mg, det borde bli 7 Gram?).

Det är ju helt sjukt vad mycket piller!! Och då har jag inte ens varit smärtfri... Suck.

smärtlindring idag

omväxlande två olika tabletter kombinerat med alvedon idag har faktiskt fungerat bra. Men guu vad trött jag blivit.

mera morfin idag

Åkte tidigt från jobbet idag och åkte direkt in på akuten. Nu har jag haft ont i magen i tre veckor, alltså ända sedan jag satte in spiralen. Och så hade jag cystor på äggstockarna som sprack, så nu har det liksom blivit lite väl mycket för min mage på sistonde.

I förrgår tog jag dexofen och alvedon varannan-var tredje timme (och det får man inte göra) för jag hade så ont, och värktabletten höll liksom inte i sig, utan jag började få ont igen så fort.

Nu hade jag inte tagit något smärtstillande, vilket inte heller var bra sa de för då kan det behövas mer innan man får ned smärtan. Det slutade med att jag fick först två voltaren och två alvedon, och det funkade i en timma, sedan fick jag en spruta med något morfinliknande.

Skillnaden är att jag också fick voltaren och dexofen utskrivet. Så jag har att växla mellan de två var tredje timme om det nu ska behövas.

Men, jag undrar fortfarande varför det ska göra så ont! Det är som att ha menssmärtor fast i flera veckor! Jag som satte in spiral för att bli av med mina helvetes-smärtor som jag har 24 timmar varje månad. Men dom har jag kunnat stå ut med (nästan iallafall) -- eftersom jag vet att dom är över efter ett dygn. Detta -- att ha ont i omgångar, ihållande till och från, och hej och hå och inte veta när det tar slut -- det tar kål på mig. Jag känner mig orolig och urlakad på energi. Inget är roligt. Och jag kan inte slappna av i benen och magen. Magen blir orolig och jag spänner mig i benen.

Doktorn säger att en på hundra (står som biverkning i FASS) får ordentliga buksmärtor av spiral. Men det står inget om när det går över. Kan denna en av 100 vara jag? Eller kan det vara ännu värre? Jag hittade denna. Men sååå illa kan det ju inte vara. Spiral som spetsar livmoderväggen och börjar vandra. Det är så jag mår illa när jag läser. Och jag har satt in en sådan i min mage, hur dum får jag vara? =)

Hursomhelst, jag har iallafall fått smärtstillande nu, och ska på återbesök på måndag eftermiddag. Det känns skönt.

Och så känns det konstigt att jag inte skrivit om allt jag kännt dessa två veckor -- det har kännts som om jag inte vill klaga mer inför folk och inte inför er mina bloggvänner. Jag vill ju vara på bättringsvägen! Det är liksom som om jag blundar för mig själv och för alla andra att jag har det jobbigt, och då kanske det ska gå över. Men det gör det ju inte. Om det är så här, då är det ju så här... (dagens, fniss, klokaste ord...)

hemma igen

med Dexofen och Alvedon. Känns sååå mycket bättre idag. Tur att kroppen kan laga ihop sig så mycket som den faktiskt kan, alldeles själv. Vätskan i buken hade gått tillbaka under natten en aning. Och doktorn såg spår av blåsan som tidigare fanns på vänster äggstock, i form av lite krafs på själva äggstocken. Dom är 25 millimeter stora båda två. Och ser hur fina ut som helst...

Jag hoppades de kunde säga vad jag skulle göra om detta hände igen, men doktorn sa bara att jag ska söka akut nästa gång också - så jag hade gjort alldeles rätt. Men om jag får som i förra veckan då? Blödningar och typ som mensvärk, fast det inte är mensdags? Då ska jag bara till min gynekolog, sa hon.

morfin och fasta

Får ligga kvar över natten. Morfin är gött... Cystan har spruckit nu och vätska ligger och irriterar och ger mig det onda. Nu säger doktorn att jag måste fasta tills nytt beslut tas. Vad nu det ska betyda...

akutväntan

Ont, ont, ont. Men lite klokare. Ligger på akuten just nu och väntar på undersökning. Torso någonting kallade hon det kanske. Försöker distrahera mig med telefonen och bloggning.

cysta på äggstocken

den sitter där på vänster äggstock och är tre centimeter i diameter. Och känns som illa mensvärk. Gör ont, stinger. Inte hela tiden, men det mal och mal. Och iblan kan jag inte göra annat än att koncentera mig på att andas. Det gör så ont. Jag fixar inte mer.

det var jonas fel

Jonas, från Upplandsväsby hoppade in i en tunnelbanevagn i fredags. Han hoppade, precis när dörrarna stängdes. Tunnelbanan var av den där gamla sorten, ljusblå. Dom tålde inte krocken med Jonas arm. Alla var tvungna att gå ur, provstänga dörrarna och så fick alla kliva på igen. Jonas fick många blickar på sig. Lynchstämning. =) Tåget gick till nästa station för att sedan tas ur bruk. Alla fick kliva av. Men Jonas då, skäms. :)

systa på äggstocken

Inte nog med att de var tvungna att transhera mig för att få in spiralen, jag har dessutom haft två systor på äggstockarna. Jag tror jag har systor hela tiden, och så spricker dom och gör ont och så håller det på sådär. Idag fanns en kvar på ena äggstocken, själva systan är tre centimeter i diameter. Den andra har nog precis spruckit, och det finns vätska kvar i buken som trycker och kan tänkas göra att det gör ont. Det är antagligen därför som jag varit tvungen att ta pronaxen 8-10 tabletter om dagen denna vecka. Inte själva spiralen!

Vet ni vad han sa mer? Jo, att jag inte ska ta pronaxen, för den är så stark att den kan dölja smärtan för bra. Jag måste åka in till akuten om det plötsligt gör ondare.

Jag känner igen detta. Jag åkte ju till akuten för drygt ett år sedan -- jag svimmade av på toagolvet efter att ha fått panikont. Jag kände att nu är det nog dags för mens, och tillhörande mensvärk. Tog två tabletter, började borsta tänderna. Hann inte borsta klart, utan finner mig själv genast över toastolen kräkandes och sedan diarré direkt på och omvartannat. Sedan svimmar jag på golvet. Kravlar mig ut i hallen, hittar mobilen. Tanken var inte klar alls i huvudet och det var nästan omöjligt att slå 112. Kommer fram. Jag säger att jag har mensvärk så jag håller på att dö. Hon säger, du får ta en taxi och lägger på. Jag svimmar igen. Ligger naken på golvet. Vaknar och jag fryser. Ringer efter hjälp och blir till sist skjutsad in till SÖS gyn-akut. Efter fyra timmar på en brits (jag har en gul handuk och en påse i handen...) blir jag undersökt av en doktor. När hon trycker mot äggstocken med ultraljudsstaven är reaktionen ögonblicklig, jag spyr näsan rakt på henne. =)

In rusar två sköterskor och jag fick genast en morfinspruta i benet. Smärtan försvann omedelbart. En till här, sa jag och pekade på andra benet.

Doktorn sa idag att jag måste vara medveten om risken med systor. Systan kan vrida sig om sin egen axel och dra med sig äggstocken och därmed strypa blodtillförseln. Och då kan äggstocken dö. Och därför ska jag inte ta pronaxen utan istället alvedon. För då kommer jag fatta när det är allvar. Och genast ta mig till akuten. Inte ligga några fyra timmar på en brits, utan berätta att jag har lätt att få systor. Han sa att man kan tvingas "opereras", att man sticker hål på systan om det händer. Och fixar så att äggstocken ligger bättre till.

heltäckningsmattan är på plats!

Nu är min vita heltäckningsmattan på plats! Pappa visade vid tröskeln, och ett hörn, sedan gjorde jag resten alldeles själv! Guu vad jag är duktig! Vit och fin är den. Mjuk att gå på. Myyyysigt.

blodspill och sordin

Nu har jag tagit värktabletter tredje dagen idag. Jag blöder fortfarande och det gör ont när jag rör mig. Jag ringde och de hade ingen akuttid, så jag har fått en tid på fredag. Och det gör så ont, så ont i magen. Jag ska ringa om det går över, så kan någon annan få tiden -- just nu tror jag inte det kommer gå över. Känns som om jag har en tandpetare i livmodern. De sa att det inte ska göra ont alls. Men det gör det.

Hela tillvaron har fått sordin på sig. Det är som sockervadd mellan mig och verkligheten. Det gör ont, ont.

spiral = ondskan själv

Jag hade tagit två superstarka piller innan. Och ändå gjorde det så fruktansvärt ont. Och jag har blödit hela dagen efteråt. Det var superhemskt. Tårarna sprutade och jag har haft ont i magen hela dagen, och nu också.

Jag skrek ur-skrik ända ut i korridoren -- och när jag gick så fanns inte en kotte kvar i väntrummet. De hade väl sprungit hem!

en värdering är...

...något orubbbart. Något som är där, som jag inte kan ändra på.

När jag krashade med min chef förklarade jag för h*n:
Du kan inte få mig att jobba mer övertid. Jag har redan jobbat 200 timmar i år och jag kan inte jobba mer övertid. Det är emot mina värderingar. Jag kan inte ge företaget mer nu. Och h*n begärde övertid ändå.

Då försökte jag vara övertydlig.
En värdering är mina grundpelare. Där vilar mitt hus. Just nu har jag blivit skavd på dom. Snart kan jag inte stå själv. Du kör omkring bland mina pelare och kör in i dom avsiktligt, trots att du vet att dom står där. Det går inte. Du får inte. Det får räcka nu. Jag vill inte. Jag kan inte. Och ändå körde h*n vidare.

Mina värderingar går inte att rubba på. Och om man försöker, då tar jag skada. Det är som att begära något av mig som jag inte vill ge. Inte kan ge. Något som min själ tar skada av att ge.

lös bottenplatta

Att vackla och fundera över grunläggande värderingar gör att jag vacklar i hela mitt jag. Det är så stora frågor som processas. För ett år sedan hade karriär och kredit för vad jag gör på jobbet stått högt i kurs på min lista av värderingar. Men med dödsfall i familjen (faster) och sedan denna vägg som jag gått in i så omvärderas allt.

Flötet däruppe, med mina tankar och uttryck som syns utåt, den flyter igen -- om än åt ett annat håll än tidigare. Jag har varit ända ner i bottenplattan och tillbaka och ändrat om. Inte undra på att allt vacklar, -- känslor och livsgnista. Allt detta viktiga. Allt jag tyckte var viktigt förr, allt jag tycker är viktigt nu -- ser ju annorlunda ut.

vacklande värderingar

Under andra dagen på kursen gjorde vi en övning där vi listade tio grundläggande värderingar. Nästa steg var att ta bort tre stycken som vi kunde vara utan, sedan ytterligare två. Jag stod tillslut där och hade tagit bort familj/barn. För självklart kunde jag inte ta bort hälsa, respekt, fritid, frihet, och kärleksfulla relationer. Utan kärleksfulla relationer tror jag att jag skulle dö en smula. Jag valde alltså bort barn.

Tredje dagen på kursen gjorde vi en avslappningsövning/visualiseringsövning som liknade mycket den jag gjorde 14:e mars, och konstigt nog slutade det med två bilder i huvudet. Den första är jag och två barn på en badstrand, ett barn seglar optimistjolle och är ca sju år gammal, den andra leker i sanden, och det finns minst två barn till i närheten. Vet inte om det är mina eller mina vänners. Men det finns ingen man i bilden denna gång. Jag är ensam. Den där spiralen jag pratade om då, den har då, inte kommit på plats ännu. Men imorgon är det dags. Varför så motsägelsefull? Varför både vill jag och vill inte?

grundläggande värderingar

Jag har ett antal grundläggande värderingar som är viktiga för mig.

* respekt
* kärleksfulla relationer
* familj/barn
* fritid
* frihet
* hälsa
* och så några till

utlämnande och hjärnsnurr

Det var en otoligt tuff och intensiv kurs.

Jag har kommit på en massa saker.

på kurs med kurt

nu bär det av på kurs. Det kommer vara dö-jobbigt tror jag. Mycket navelskådande och intensivt. Ser både fram men också inte fram emot det.

Har med gympadojorna. Hoppas springa lite när det känns jobbigt.

seglingshelg i skärgården

Det har varit en fantastisk helg i skärgården. Sol, varmt och lagom mycket vind. Fick reva seglen ett snäpp för att få mer fart. Vann på lys mot de andra båtarna. =)

Klämde fingrarna i förpiksluckan i morse och började grina. Fick ett rep snärtat i ansiktet under seglingen när vi skulle ta in rullfocken. Mera grin. Tittar på Paul Potts på utube. Grinar nu ännu mer. =) Ni har väl sett honom? Han är helt fantastisk.

ängslighet och undvikandegrad

Jag gjorde testet Close Relationsships Questionnaire på yourpersonality.net och fick resultatet 1.45 i ängslighet och 1.33 undvikandegrad. Skalorna går från 1 till 7, så testresultatet säger att jag är känner mig säker i nära relationer. Jag fick inspiration från Henrik, som också tagit testet.

Varför, undrar jag då, är jag så rädd för kritik? Är det rädslan för att bli borträknad, utesluten, ur en grupp? Att inte vara vad jag utger mig att vara. Rädd att någon ska tycka illa om mig på jobbet, och att det ska hindra mig i min karriär? Jag vet inte. Bara att min egen rädsla är min egen barriär. Mycket annat är synvilla.

tapetnedrivning till förbannelse

I natt rev vi ner tapeter tills ett eller så. Målaren var här igår och tittade, men jag hade köpt fel färg, och fick backning på grundarbetet. Han behövde gips också för väggarna är så håliga så han måste fylla igen en massa. Det tog en massa tid att fixa väggarna snygga. Så idag har jag varit jättetrött och ställde in seglandet ikväll. Tråkigt, men jag måste inse att jag inte orkar allt.

Idag har målaren spacklat massor och det gick åt fem stycken tio liters hinkar med spackel!! Taket är också ytgrundat med fästfärg (olja?) och det luktar starkt i lägenheten. Imorogn blir det mer spacklande och så microlit i taket.

Jag har bokat golvslipning till nästa vecka. Det kommer bli en helt ny lägenhet när detta är klart!!

hemma igen

guu vad det är skönt att vara hemma igen! Och fiskarna verkar ha överlevt, men de verkar vara färre... öööh... =) De gillar brysselkål och ärtor förutom vanlig fiskmat. Och så kommer de och är jätteintresserade (läs hungriga) när jag kommer och fixar.

pedikyr med fransk avrundning

Sitter just och får en pedikyr. Thailand släng dig i väggen! Nu snackar vi grejer... Jag blev svimfärdig när hon jobbade med tjejen bredvid. Och nu är det min tur... Detta har jag längtat efter att göra. Mmmm...

tunnelbanan är lugn och skön

Har pratar ingen i mobil i tunnelbanan. Det är ingen som pratar. Tunnelbanan är som ett andhål på väg till och från jobbet. Att det beror på att bruset och dunket är på högt, det är en sak - men jag tycker det är skönt.

olyckligt tak

Syrran ringde just. Hon är hemma hos mig och tar ner tapeter med fuktmaskin. Så var hon lyckligtvis i sovrummet när taket i hallen trillade ner. Pang. Damm och puts överallt. Förlåt sa hon, men jag bara skrattade och erbjöd henne min klätterhjälm. :-)

surkålsvatten

Håller just på att empiriskt undersöka hur kul det är att sitta på ett tåg i tre timmar efter att jag spullit surkålsvatten över hela jeansbenet...:-)

balatonfüredi borhét

Sitter nu på tåget tillbaka till Budapest från Balatonsjön. Jag har inte badat i den denna gång. Det gjorde jag däremot -99 i Balatonföldvar efter solförmörkelsen. Baratonfüreds vinfestival var idag god men ganska avslagen... :-)

honungsmassage - ha!

Har nu badat i den termalsjön i Héviz! 160kr för en timma honungsmassage. Alles auf! Beordrade massören. Alles auf? Jag hade ju bara bikini på mig! Jag ångrade mitt tilltag redan. Att jag sedan blev helt insmord i honung och klappad på i en timma...Kladd!

händelsernas centrum, revfülöp...

Hela byn är här nu. Det regnar, så kvällens tilldragelse, ett riktigt bra liveband, har flyttat in i Hostel:ets bar! = Ingen sömn än på ett tag. :-)
Vilket drag! Och jag som trodde jag kommit till vägs ände när jag klev av tåget...

ett inre arbete

Jag tjatar om att hitta balans. Att tänka på att hitta tid för mig själv. Jag insåg just att detta kommer kräva arbete från mig. Jag måste göra något aktivt för att komma vidare. Annars upprepas mönstret. Jag måste faktiskt. Jag borde och jag vill.

tåg mot balatonsjön

På väg igen. Tågets dunk mot rälsen härunder. Ingen AC denna gång. På väg mot en helg vid Balatonsjön. En öl i solen innan tåget skulle gå, och jag fick myror i benen. Oerhört obehagligt i höften.

tremånadersmål

Jag har suttit här på jobbet och varit duktig.

Idag har jag bokat ett återkommande möte till mig själv, var tredje månad i min kalender. Jag har lagt in länkar till användbara sidor om kompetensutveckling. Och så har jag skrivit till mig själv:

* mina mål närmaste tre månaderna
* mina mål närmaste året
* mina mål närmaste tre åren

Jag blir glad av att bara se det jag skriver. Jag tänker framåt, och funderar över vad jag vill.

Idag skrev jag i mitt brev till mig själv (som jag kommer läsa om tre månader):
Målen för mina närmaste tre månader:
* Lära mig att gå hem från jobbet i tid.
* Boka tid för mig själv.
* Säga nej.
* Ta tag i stressen när den kommer.
* Träna på att jobba och andas samtidigt.
* Ta hand om kroppen.
* Träna.
* Hitta balans.

Jag har också bokat ett möte med mig själv att komma ihåg att de närmaste fem åren gå på återkontroller för livmodertappen...

Och så har jag bokat in 10 stycken massagetider varannan vecka under tre månader framåt (när jag kommer hem).

margreteön runt

Guu jag känner mig så pigg och glad idag. Igår sprang jag runt Margrete-ön, 5,2 kilometer på 37 minuter. Otränad!! Det var bra jobbat tycker jag. Jag har ju inte sprungit sedan midnattsloppet och skadan jag fick där. Nu är jag på G igen! Pust!

solfjädrar och värme

Kul att se, här används solfjädrar flitigt! Var varmt igår igen, så då fladdrades det på tunnelbanor och spårvagnar.

övning mot ångesten

Igår satt jag på en restaurang. Jag gillar inte att sitta med ryggen utåt rummet, eller utåt gatan. En dragspelskille började spela bakom ryggen på mig. Ångesten tog i. Illamående. Brus i öronen. Känsla av utsatthet. Men jag tänkte, det är egentligen ingen större skillnad från att sitta på samma ställe, fast vänd åt andra hållet. Jag skulle kunna byta plats, men nu ska jag välja att sitta kvar... Vatten kom in, maten kom in. Jag åt och mådde sedan bättre. Jag tror det hjälper att öva på det som är obehagligt. Och kan det vara så att just för att jag var hungrig (och alltså svagare) så kom känslan av oro snabbare. Och gick sedan över när jag ätit...

Så vill jag göra:
Ta tag i känslan när den kommer, ta en paus, ta reda på vad det är. Smaka på den. Det är en känsla. Den är inte jag. Det är inte säkert att den är sann. Låt känslan finnas. Låt den svalla, låt den bedarra. Stoppa den inte.

500 000 pengar

Igår kväll betalade jag mitt hotellrum, á 500 000 forint. Jag kände mig lite förvirrad, gör jag rätt nu? Står det rätt på kvittot? Ingen nolla för mycket? Det är vääääldigt mycket pengar. Tur att det inte egentligen är jag som ska betala det i slutändan.

100 000 pengar

Nu har jag tagit ut 100 000 pengar i en automat! Det känns helt skumt. Massor av sedlar. Men det går att köpa 50 middagar eller fyra middagar för dom pengarna, beroende på vilken restaurang jag väljer. Eller tillochmed så går det att äta kanske 200 gånger om jag väljer gatuköken här. Eller 150-300 öl, beroende på vilken restaurang jag köper ölen på. Det var lite om priserna och pengarna här i Ungern.

låg och mensvärk

Usch, nu känner jag mig låg och urschlig. Har haft ont i magen idag. Brukar ju få så himla ont i magen att jag mår riktigt risigt. Mer också om jag stressat. Så nu fick jag nog bakslag pga stress.

Ska gå från jobbet nu, en 50 minuter tidigare än vanligt. Det får bli dagens present till mig själv.

nu bär det hemåt igen

Nu rullar tåget mot Budapest igen. Wien var vaktert och rent till skillnad från Budapest. Och bra service till skillnad också. Det ska bli skönt att komma hem till hotellrummet igen.

hemlängtan

I natt drömde jag om mina fiskar i akvariumet, och om min underbara 50-tals hylla jag inte hunnit sätta ihop ännu. Jag har varit hemifrån i precis två veckor och börjar redan längta hem. :)

gustav klimt och egon schiele

Har just sett Gustav Klimts 'kyssen' på Belvedere. Jag är kär! Hans senare period av konstverk är så vackra att jag kan stå och titta i timmar. Mmm...
Hans adept Egon Schiele har ibland så liknande stil så jag tagit miste.

operakväll

Operakväll i Wien med Schubert och Mozartstycken. Och en helbusig orkester, eller framförallt slagverkare! Nice!

hemma, hemhem? hemma, det är där jag är

Syster sa, det har trillat ett träd utanför ditt fönster.

För ett ögonblick som varade en evighet var jag fullkomligt hemlös. Var är hemma? Var är jag nu? Hjärnan jobbade på högvarv. Vilket hem?

Riktigt otäck känsla. Att inte veta var hemma är.

bloggtorka

Sitter på tåget till Wien. Luftkonditionering! Har för första gången på länge kännt blogglusten återvända. Är jag någon slags periodare, undrar jag. :)

Kanske är det lugnet på tåget som gör det.

olidlig värme

Mitt första intryck av Budapest var; runt knuten på hotellet - en man med en blomsprut-flaska, sprejandes sin familj. Och nästa kvarter, en man som kliver ur en fontän efter ett svalkande dopp. Detta är tydligen den varmaste sommaren på 150 år i Ungern.

blottare

Min syrra promenerade just uppför Gellert-berget, och hon i parken var det en kille som blottade sig för henne!

Hon gjorde dock helt rätt för hon skrattade åt honom. Men det funkade tydligen inte, för sedan följde han efter henne upp mot toppen.

Hon blev självklart skärrad.

Min sekreterare på jobbet har ringt polisen nu (eftersom jag inte kan Ungerska), men det är inte så mycket mer att göra...

jobbar nu 100% i ungern

Jag är nu uppe i 100% jobb efter ett par veckors semester. Har tagit det jättelungt och pysslat lite med min nya hobby, porslin. =)

Är nu i Ungern, Budapest, och har jobbat hela förra veckan. Tyvärr är internetuppkopplingen lite skakis, och internet från hotellrummet är inte att tala om -- det kostar flera hundra per dag... Eller dryga flera tusen per månad... Däremot ska det gå att hitta endel hotspots på stan, men stan är stor och jag har inte hittat någon ännu.

Den här första veckan jag har varit här har varit suuuupervarm. Denna sommar är tydligen den varmaste i Budapest sedan 150 år tillbaka. Och i veckan som gick var det mellan 38 och 44 grader varje dag. Svalaste dagen var igår -- när det faktiskt blev nedåt 35 på kvällen. I lördags var jag i Szentendere och det var så varmt att jag stoppade huvudet under vattenkran säkert 5-6 gånger. Och öppnade säkert fem 1,5 liters flaskor... (fick dock hjälp med att dricka dem) =)

Folkmusiken och folkdansen här är jättehäftig. De blandar allt möjligt; tänk dig ringdans, kletzmermusik, pardans, stepp, zigenarmusik, folkmusik, vadmalsbyxor, små mössor, fiol, utmaningar/tävlingar, uppvisning, svettiga människor i folkdräkt i 40 graders värme, -- ja allt detta i ett!!

gatumusikant, det var jag

på tal om gatumusikanter; jag blev inspirerad av tinnitussans inlägg, om skränande måsar...

När jag var 15 spelade jag i tunnelbanan i stockholm, i folkdräkt ibland tillochmed. Jag tjänade så himla bra dessutom, ibland fick jag ihop 700 på fyra och en halv timme (sedan orkade jag inte längre). Och så fick jag andra gig, tex begravningar, eller urnedsättning. Men jag spelade mest i pendelgången. Ibland i gamla stan, och då störde jag nog folk. Så jag vet vad tinnitussan menar...

Men främst är det nog jobbigast när man hör samma låt för 25:e gången på en dag, som ur-affären vid sergels torg får göra på en dag...

akvarium

Idag har jag installerat mitt nya akvarium. Fiskarna är bara ca 20 stycken, och akvariet ganska stort - 275 liter. Och mycket växter. Det är fortfarande lite grumligt i vattnet. Men de är helt underbara att titta på.

Så, istället för TV... Varför inte ett riktigt akvarium. Nu är det bara hängmattan som saknas i mitt kryp in så kommer det vara bara bäst!

bakslag igen

Både igår och idag, lätt tryck över bröstet, svårt att andas. Lätt irritation som mol i mig. Hur hamnade jag åter i detta? Vad behöver jag? Hur ska jag komma härifrån igen. Vänta och vila. Antar jag. Tålamod. Och jag som ska gå upp på heltid nu. Och om en månad eller så börja trappa ner på pillren. Jag är skeptisk.

egen gubbe är guld värd

Idag åt jag egenodlad/skördad jordgubbe på balkongen! Det blev midsommar iallafall! =)

om döden

jag har funderat

alla kommer vi ju dö någongång

I helgen som var gick det upp ett litet ljus.

Jag har förlorat så många alldeles för tidigt i cancer. Min första pojkvän. Min moster. Min morbror. Min faster. Vi har livmoder- och bröstcancer tidigt i släkten. En ruskig känsla har hängt över mig sedan jag var femton och pojkvännen dog.

Det är alltid hemskt med dödsfall i förtid. Det är jobbigt att då vara den som står nära. Men också härligt. Att vara nära.

Jag har ångrat att jag inte kunde svara bättre på bönen från min faster i september. Hon ville till Katarinahissen och hoppa. Jag vet inte vad som flög i mig, jag svarade jättesnabbt -- "det är väl ingen bra idé, tänk den som måste städa upp efter dig". Vilket konstigt svar. Men banalt. Varför sa jag så? Sedan pratade vi inte mer om det.

Sedan dog hon i oktober. Och jag kunde inte göra annat än att hålla henne lagom varm med ömsom filtar och ömsom öppna fönstret, och ömsom badda läpparna. Och läsa dagens tidning högt. Och ringa till pappa och så och hälsa fram och tillbaka. Och prata.

Så dog hon. Jag Höll Henne. Fortsatte att prata med henne. Så kom pappa. Och de andra. De var skraja. Och hade stor vördnad inför döden. Jag pratade med henne fortfarande. Jag höll hennes hand. Jag visade de andra att hon fortfarande var varm, så de också kunde ta farväl, fast på sitt sätt.

Sedan gick jag vidare. Alla gick vidare. Vi är här. Jag är nu. Imorgon vet vi inte. Det är så vi alltid säger. Men idag känns det annorlunda för mig att säga det. Mera närvarande. Inte något jag bara säger, utan något jag mera är i.

jag är bra boken

Jag fick en fråga av malve om min jag är bra bok, och om den hjälper.

Jag har skrivit i den sedan 27 februari, faktiskt. Tittade i min lilla bok, och hade daterat första tillfället jag skrivit. Och nu såg jag också att jag gjort ett inlägg om boken jag fick inspiration ifrån då också.

Den hjälper mig att se att jag gör saker. Och att se mina nära och kära. Att prioritera rätt. Jag, familj, vänner, jobbet. I den ordningen. För det är så jag tycker det är viktigast.

Inspirationen kommer ifrån Mia Törnbloms böcker, Självkänsla, nu! (ISBN10: 9172320362) och Mera självkänsla (ISBN10: 9137129791).

jättefööörkyyyyld

Pang sa det bara så nyser jag och är täppt och ruskig. Ugha. Inge kul alls. Kanske ska jag bege mig ut och köpa en tv. Jag är ju helt tv-befriad. Ibland är det trevligt att ha, speciellt om jag ligger hemma och ynkar mig.

Här är min favvo-strip som kanske inte är så aktuell längre, men den är ju så sköööön, juh. Även om det inte längre pratas så mycket om fågelinfluensan.

utbränd två

Det känns konstigt att läsa detta, som jag skrev för en månad sedan. Nu har jag faktiskt glömt hur det var. Jag tittar framåt. Jag vill att denna blog ska hjälpa mig att inte hamna där igen. Det är viktigt. Hittade också denna sammanfattning, det känns så läskigt att läsa. Har det där hänt mig... ?

mera självkänsla

Mera självkänsla, av Mia Törnblom. (ISBN 9137129791) Har jag nu precis läst ut. Liten utveckling av den tidigare utgivna, självkänsla nu, som jag skrivit om både en och två gånger tidigare.

Jag kan nog egentligen bara säga att jag inte orkar tänka på allt som tas upp i boken. Däremot blir jag glad när jag känner igen mig i något som bekräftar något jag redan gör. Annars är det min jag-är-bra-bok som sitter kvar bäst från förra boken. Och det är faktiskt något jag använder. Här skriver hon att använda jag är bra boken även på jobb. Men jag har inte riktigt kommit dit ännu.

missa inte robyn ikväll

Ikväll spelar Robyn Hichcock & the Venus 3 på Debaser, Slussen.

mera loppisfynd

Precis denna har jag köpt. Rörstrands invito karott. Hos
Antikboden i Västertorp. Jag blir glad av denna! Tycker ni jag har konstig smak? =)

sjätte tunnan

I fredags var jag och bowlade med jobbet. Och jag fick typ nästan 70p mer poäng än alla grabbarna! Och jag som inte bowlat sedan jag var och bowlade med pappa. =)

Sedan åt vi på Sjätte Tunnan, och det var supergott och jättemysigt. =)

Sedan skulle jag räkna ut notan (drickat skulle inte jobbet betala, dvs jag) så råkade jag räkna fel på 1200 kr... He he... Jag säger bara det; mjöden där är både god och stark. =)

vatten- och vindtema

I helgen har det varit vatten och vind som gäller. Igår segling på min lilla jolle. Hon bar mig och C ut på fjärden och hon tyckte väl vi var lite tunga, men det var kul att vara ute två!

Idag paddling på Brunnsviken. Hyrde kajak påBrunnsvikens Kanotklubb, och paddlade och badade hela dagen. Vi var fyra som var ute tillsammans. Vi mötte två stackars tyskar. Den ene låg i spat och kämpade som ett djur för att komma upp i sin kajak (slog runt massor av gånger). Till slut kom han upp efter mycken panik och lite hjälp. Han var totalslut och skärrad och blöt paddladen han snabbt tillbaka mot klubben, med kajaken till hälften fylld med vatten... Stackarn.

nationaldagssegling

Hela dagen idag har jag seglat. Det var jättelite vind så det blev många timmar och mycket guppande. Men skönt! Kroppen gungar fortfarande. Och hör och häpna. Idag kom jag inte sist!! Det var första gången jag inte var sist!!

Avslutade dagen i tantolunden, cyklade dit och satt och drack lite vin i goda vänners lag. Myyyysigt.

Vad har ni gjort idag??

loppisfynd

Jag gjorde flera fantastiska fynd i helgen!!

Jag köpte en 50-tals byrå som numera står i min hall. Jättefin! 95 kr.
Sedan köpte jag Rörstrand fat, djupa, flata, och assietter av både serien Sture (se bild) och Invito. Superfina.

linje lusta

Fantaskisk pjäs, av en fantastisk dramatiker, Tennessee Williams. Hemsk handling. Fantastisk Helena Bergström, och vidare Samuel Fröler, mfl. Intressanta scenlösningar.

balkongkväll

Helt underbart.
Balkongkväll.
Vin.
Avokadosallad. Mums.
Chokladkaka och rött vin.
Och så lite sol.
Och mys.

En vagel i ögat och
lite stress i magen,
annars har dagen
varit bra.

beresta jag

hur normal är jag?

You Are 60% Normal

Otherwise known as the normal amount of normal You're like most people most of the time But you've got those quirks that make you endearing You're unique, yes... but not frighteningly so!

How Normal Are You?

en gång, ingen gång

Jag har bestämt mig, jag gör inget efterspel på dasken i ändan. Jag tänker, en gång, ingen gång. Men om det händer igen så måste jag göra något åt det.

Jag har pratat med en chef på mitt gamla ställe som varit bollplank under sjukskrivningen och övergången. Jag grämde mig över att jag var så långsam i tanken. Efter snacket med honom känns det som att det är okej, även nästa gång att jag inte är snabb i tanken. Det är bara bättre att vänta en stund så att jag inte agerar i affekt. Distans har jag ju pratat om förut här på bloggen, och jag tycker det är bra även här. Jag måste inte reagera snabbt.

Och jag ska minnas att jag inte gjort något fel.

frussen och ynklig

kanske är det en förkylning eller så är det att jag är trött. Måste vila iallafall. kram på er där ute. Usch vad det var kallt idag, säkert bara 20 grader.... Brrr. =)

tiggerska fick ingen kosing

Idag när jag varit och handlat på Hötorget och fyndat färska rödbetor och nätmelon gick jag förbi en tiggerska. Hon var i min ålder, tror jag.

Det var någonstans på någons blogg jag läste om just detta att ge pengar till tiggare. Endel gav, andra inte. Jag ger aldrig pengar. Jag tror jag vill veta att de inte går till droger eller alkohol. Speciellt när jag ser berusade eller påverkade personer som tigger så ger jag inte något. Men jag tänker att jag kan tänka mig att köpa dem en korv eller en burgare.

Idag fick kvinnan en nätmelon. Jag undrar vad hon tänkte.

dask i ändan

Igår fick jag en dask i ändan.

Av min chefs chefs chefs chef.
Då hoppades jag bara att ingen såg. (rummet var fyllt av folk)
Och så ignorerade jag händelsen.

Berättade idag för flera om denna händelse, och har insett att jag måste nästa gång ha någon bra kommentar till svar på liknande händelser i framtiden.

barn och latte i tanto

Idag har jag varit ute på stan och fikat med en kompis och hennes dotter. Det var supermysigt och dottern (A) håller på att lära sig gå. Vi hade det jättemysigt på Street och fikade sedan i Tanto. Och A övade på att äta sten, charma mig, och gurgla. Och sedan att gå. Jag smälter som jag vet inte vad, och låter mig charmas av denna lilla unge. Fattar ju att barn inte bara är detta mysiga. Men det är mysigt att snylta lite mys när jag får tillfälle. Har ju inga egna barn.

och naturen har sin gång

Var med om något förunderligt i måndags.

När jag skulle iväg hemifrån såg jag en skata och en duva som bråkade och flaxade omkring. Skatan verkade vilja skrämma och attakera duvan.

När jag två timmar senare kom hem så kikade jag in i buskarna där jag senast sett duvan rulta in. Ingen där. Men tio meter bort stod skatan och pickade och åt det sista av innanmätet på duvans mage. Den var helt uppäten.

Jag gick fram till dom, sa "jasså, det tyckte du var roligt", och så tittade jag mig omkring för att se att ingen sett att jag pratat med skatan. Så gick jag därifrån.

Konstig företeelse; skata mördar duva...

under kontroll igen

Nu vet jag (tror jag) varför det var jobbigt måndag+tisdag. Jag började med attjobba alldels för länge måndag (uppåt sju timmar). Sedan drack jag öl på kvällen. Sedan dålig sömn på det.

Jag tror att jag är stresskänslig så till den grad att en mindre sak kan få mig ur balans. Och då kan jag inte sova, och då blir det inte bara dåligt, utan horribelt.

Inatt sov jag bättre. Ska sova nu igen snart. Ska bli såå skööööönt.

idag

Bakgrund: Sov jättedåligt inatt, någon sorts bakslag, törnsten, har jag råkat ut för
Känsla: trööööt, stark illamående, förvirrad, tunnelseende, oregelbunden andning, svårt att koncentrera mig
Övning: andningsövning, avslappningsövning, eftermiddagstupplur, koppla bort måsten, göra några trevliga saker

Idag har jag träffat psykologen på förmiddagen. Där fick jag nya andningsövningar. Det verkar som om när jag får full fokus på andningen landar jag i kroppen när den är flaxig. Jag ser fram emot att* under det kommande året jobba med händelser i livet och på jobbet där jag upplever att jag vill agera annorlunda, bli bättre på att kommunicera. Och framför allt hitta nya sätt att hantera situationer som för mig varit mina dåliga mönster.

På eftermiddagen träffade jag min jobbmentor. Vi kom fram till att vi ska träffas var tredje vecka även detta år. Känns verkligen bra. Han är jättebra, och jag ser fram emot att få mer jobb-coaching med "hemuppgifter" att testa på mina medarbetare under året.

Är just hemkommen från segling. Det är något som jag gillar, och där jag kan koppla bort allt annat totalt. Känns bra i kroppen. Vi satt i bastun efteråt allihopa och pratade. Det var också bra. Jag ser fram emot fortsättningen på kursen, det ska bli jättekul att lära mig mer om taktik och trix.

Idag fick jag en kursbok med posten. Det ska bli kul att planera in tid för att läsa och göra övningarna.

Det ska bli riktigt varmt i helgen! Jag ska vara utomhus då och få sol på mig, och kanske segla!

Jag ska vara duktigare med att gå från jobbet i tid, dvs mina 75%. Det har blivit uppåt 85% eller som igår -- 100% (INTE BRA). Känner jag. Det kanske är det som är källan till det onda. Jag ser fram emot att gå tidigare från jobbet imorgon för att sticka till seglingen.

* försöker fokusera framåt -- på vad jag vill göra (tack tom).

tack alla...

...för att ni finns här för mig. Jag har haft en tuff dag idag också. Ska jobba på att hitta en nyckel för att ta mig ur denna dipp. Jag gör strax ett försök till mental träning här på bloggen... Inspirerad av era kommentarer. =)

utbränd

har varit ett ord som jag undvikit nu i nästan exakt fyra månader. Utmattningsdepression känns inte heller helt rätt. Jag har inte kännt mig deprimerad.

Men det är inte helt normalt att en dag sätta sig ner på jobbet (i kjol och allt) och inte orka stå upp längre(då när allt hände). Och att nästa dag (sjukskriven direkt) ha som mål att gå till torget och dricka en latte. Det tar tre timmar att klä på sig och ta sig dit. Sitter där i två timmar och folk tittar nog konstigt på mig... "Läser tidningen" (läs: bläddrar i den och läser inget -- minns inget). Mobilen ringer och ringer. Folk tittar nog på mig (och jag som brukar märka sådant märker inget). Ser att jag har sju missade samtal... Fattar inte hur jag kan missa dem. Hörde inget. Märkte inget.

Nästa dag. Folk ringer för att kolla hur det är med mig. "ring tillbaka om en halvtimma" säger jag... "jag måste andas"... En halvtimma senare "kan inte prata (illamående) ... ring tillbaka om en timma"... En stark NEJ knapp hade tänts i mig i form av illamående inför i princip allt.

Ljud var som en febervilla. Alla ljud förstorades och skrek i mina öron. Allt med kommunikation var jobbigt, - telefon, osv. - horribelt. Ugha.

Men jag är tillbaka. Väldigt stresskänslig. Speciellt om folk höjer rösten och kör envägskommunikation -- som på jobbet i tisdags -- en chef som jag vet är mycket utåtagerande -- jag testar allt men han lyssnar inte på mig. Till slut höjer jag rösten (suck) och det gör ont i hela mitt inre av ansträngningen. Sedan vill jag kasta in handduken. Idag pratade jag med min chef om det och sedan kändes det mycket bättre.

Och jag är så rädd. SÅ RÄDD. Att hamna där igen. I bruset. Illamåendet. Ångesten.

Kroppen minns. Vill inte dit. Säger bingo bingo. mycket tidigare. Vilket är bra. Detta kommer bli ett livslångt lärande. Var berädd på det, lilla du. Lilla du.

inte bara jag

Som jag skrev i ååh vad klantigt kändes det snöpligt att bli lurad på 244 kr. Fakturan har inte kommit ännu, men jag fick en kommentar från anonym med en länk till en sida där de diskuterar just, persondata.

Jag kände mig totallurad av dem. De var verkligen dåliga på att vara tydliga med att det skulle kosta pengar. Det stod inget på förstasidan, sedan blev man slussad till en ny sida -- och där klickade jag (dum som jag var) vidare utan att läsa ordentligt.

Och snälla ni, varning logga inte in på persondatas sida. Länkarna härovan är helt ok att klicka på, dock!

mer om mig

Inspirerad av Tom så snodde jag denna lista...

Jag har:
(x) snott den här listan
(x) rökt en cigarr
( ) gjort ett fallskärmshopp
(x) varit full
( ) fått sparken
(x) varit i knytnävsslagsmål
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) hånglat med en främling
( ) gått på en blinddejt
(x) ljugit för en kompis (av rädsla -- inte alls nöjd med det!)
( ) varit kär i en lärare
( ) skolkat
(x) legat med en medarbetare
( ) avfyrat ett vapen
(x) sett någon dö
( ) spytt i en bar
(x) ätit sushi
(x) åkt snowboard
(x) gjort en snöängel
(x) byggt ett sandslott
( ) testat narkotika
( ) somnat i skolan eller på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) sårat någon
(x) rört en orm
(x) rört en spindel
(x) sovit under stjärnorna
(x) blivit kittlad
(x) svimmat
( ) givit någon en örfil
( ) slagit någon på käften
( ) kört av vägen
(x) ifrågasatt mitt hjärta
( ) varit besatt av post-it lappar
(x) varit vilse
(x) haft sex på offentlig plats
(x) simmat i havet
(x) sjungit karaoke
(x) betalat för mat med bara mynt
( ) skrivit ett brev till tomten
(x) bytt däck på bilen
(x) blåst bubblor
(x) gjort upp eld på en strand
( ) förstört en fest (inte vad jag vet...)
(x) åkt rullskridskor
(x) varit förlovad
( ) hoppat från en bro
( ) vattnat plastblommor
( ) ätit hund- och kattmat
(x) stannat uppe hela natten
( ) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) legat på sjukhus (inte stannat över)
( ) brutit ett ben
(x) fångat en fjäril
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
( ) trillat i en rulltrappa
(x) fuskat på ett prov
( ) haft en Britney Spears-skiva
(x) dansat på ett bord
(x) kört för fort
(x) druckit mjölk direkt ur förpackningen
( ) smakat på grodyngel
( ) backat på motorvägen
(x) känt mig elak
(x) varit alldeles för snäll
(x) bett någon dra åt helvete
(x) fjällvandrat
(x) badat naken
( ) lyckats välta julgranen
( ) gjort lumpen
(x) snarkat
( ) ändrat denna lista

guacamole till ikväll

Hett tips:
tre avokadossar: mosas, klicka i lite (fet) créme fraiche, örtsalt, svartpeppar, två-tre vitlöksklyftor pressas i. Om du har stavmixer, använd den. Klart! Gudomligt gott! Jag var bara tvungen att dela med mig.

tysta läsare

Jag är nyfiken på om det är någon som läser min blogg, men som aldrig eller bara någon enstaka gång har skrivit något. Skriv bara hej eller så under kommentarer på detta inlägg, så får jag veta att du finns! (självklart får du vara anonym!)

lång väg till att borsta tänderna

I morse var jag lite konstig i huvudet.
Jag skulle borsta tänderna, kände jag, och så gjorde jag så här:

Gick in i badrummet, såg mig i spegeln, (kom av mig), sätter i linserna istället. Går ut igen.

Lite senare, är på väg ut, nämnen -- jag har ju inte bortat tänderna ännu! Går in i badrummet, glömmer vad jag gör där, vad var det jag behövde.... Ja just det, klippa naglarna (har behövt göra det sedan en vecka tillbaka). klipper dom. Går ut igen.

Nu på väg ut, har skorna på mig. Nämen, tänderna var det juh! Går in i badrummet, och ser att soppåsen behövs tömmas. Tömmer den, tömmer även kökets soppåse.

Ähmen, skärpning. Och så fick jag tillslut tänderna bostade.

Jag tror jag behöver segla. För att rensa huvudet lite...

segling och kroppströtthet

Seglingen fungerar fortfarande som något som hjälper mig att hitta tillbaka till mig själv. Jag blir trött i musklerna, fokuserar fullständigt på seglingen i ett par timmar; och så blir jag människa igen. Den fysiska tröttheten lägger sordin på allt inom mig. Jag blir full av kroppens egna endorfiner och sånt. Tror jag.

Och så sover jag bättre.

Hur ska jag behålla denna känsla i hela livet?

tuff dag

Jag jobbar ju 75%, men det känns som om jag jobbar heltid. Känns ganska tungt just nu. Jag märker att jag blir ineffektiv och lite förvirrad. Känns inte så bra.

kategorier

Jag har haft en tanke när jag skapade kategorierna (Labels/Etiketter) i mina inlägg.

bakgrund - handlade om vad som hände innan jag började skriva bloggen, under sjukskrivningens första dagar.
balans - sådant som ger balans, sådant jag vill tänka extra på/ göra för att må bra.
brus - brus på tråden, sådant som händer, tankar som jag inte kategoriserat.
dikter - har jag inte skrivit på ett tag nu, men de ligger iallafall under dikter.
guldmedaljer - som jag gett till mig själv när jag varit duktig och gjort något bra för mig själv
humor - humoristiska inlägg/ länkar till humorstrippar som jag gillat och betytt något just då
hörnstenar - sådant som behöver vara på plats för att jag ska må bra, och som kan få mig att må bättre om jag behöver se om mitt hus så att säga. Hit kan jag gå tillbaka och se vad jag ska börja någonstans om jag är på väg fel igen.
kommunikation - tankar kring varför det kan gå fel ibland, eller när jag inte når fram som jag önskat
kategoribeskrivning - detta inlägg med beskrivningar
lästankar - citat, recentioner och referenser till böcker
musik - recentioner, tips eller sådant jag gillar
sport - mer dagbokslika inlägg från aktiviteter när jag är iväg på något bus
teater - recentioner / tips
trevande start - mina allra första inlägg
törnstenar - när det gått nedåt i utvecklingen under min sjukskrivning och jag har funderat på vad jag gjort då för att det blev så, dvs de törnstenar jag har kört in i

Oj, det blev ju rätt mycket. Varför summerar jag detta egentligen? Jo, det känns som om jag är på väg i en ny period. Jag vill blicka framåt och vidare. Nu ska jag dock inte glömma mina lärdomar, utan minnas och ta del av dem. Jag har haft ett antal törnstenar senaste dagarna, när jag kännt mig riktigt borta i huvudet, och förvirrad. Och jag vill inte bli sämre. Och så oroar jag mig inför att jobba 100% igen.

hänsynslös eller viljestark?

Jag var inne hos bless och läste hennes alternativ till melodifestivalen, i detta fall att göra personlighetstest med matchning hos PARSHIP.

Det var några saker som kom fram om mig som jag tyckte stämde in, men det mesta var diskutabelt... =)

"Du njuter fullständigt av livet - spontant, direkt och med stor insats genom din upplevelseförmåga. Dina bästa reaktioner kommer från en instinktiv "magkänsla" (instinktandel 80%). Din hunger efter upplevelse förtränger tyvärr ibland dom andra två viktiga områdena: känslorna (11%) och det rationella förståndet (9%)."

Jag trodde inte min magkänsla var så framträdande. Men något jag kände innan jag blev sjukskriven var att jag hade tappat min kompass. Och det var väl magkänslan och energin som var borta. Och alltså min magkänsla. Jag är inte jag utan den. Så där var det full pott.

Men att jag inte skulle använda mitt rationella förstånd är helt odiskutabelt. Jag är ju den som tänker över och om igen och väger saker fram och tillbaka och med sjutton synvinklar när jag ska ta ett beslut... Fattar inte vad de menar... Vidare:

Tips för partnerval
"Din njutnings- och livsglädje smittar av sig till många människor. I relationer gör detta att många blir betagna och begeistrade just i början. [...bla bla bla...] Om han inte har det kan din utpräglade lidelse lätt leda till måttlöshet i vissa situationer."

Ha, den där förälskelsefasen tror jag de snackar om. Den har ju alla människor.

Konflikthantering
"Du är van att lösa dina problem med viljestyrka och självhädelse (45%). Din harmoniseringsvilja (23%), din storsinthet (18%) och din tendens att dra dig tillbaka (14%) är däremot jämförelsevis lite utpräglade. Om du har bestämt dig för någonting så kan ingen hindra dig från att avstå från detta. Din målmedvetenhet och din viljestyrka är idealiska förutsättningar för framgång inom yrkeslivet. Men var medveten om att din omgivning kan få intrycket att du är alltför kompromisslös när du driver igenom din vilja för att nå dina mål."

Om jag är sådär målmedveten så har jag iallafall inte varit medveten om det tidigare. Beskrivningen låter hänsynslös i mina öron och stämmer inte in på mig, hehe...

Tips för partnerval
"Du löser ett problem direkt på ett spontant och aktivt sätt - ibland utan hänsyn till förluster. Det kan vara till fördel inom yrkeslivet - men det kan leda till problem människor emellan: Tänk på att inte alla har samma styrka som du och ibland är det svårt att gå ur vägen för dig i rätt tid. Men speciellt i en relation är det viktigt att kunna kompromissa och ta hänsyn till den andres önskemål och behov. En partner som inte bara accepterar din utpräglade viljestyrka utan även gillar den passar bäst för dig."

Om jag vore så hänsynslös i yrkeslivet kanske jag vore någon idag. Men jag tror snarare jag är för medkännande och har för mycket empati för det mesta och isället skulle jag behöva mer av det ovan.

att se om sitt hus

Jag hade en målare här idag för att titta på vad han kan göra med mina tak i lägenheten. De är lite spruckna och skruttna. Det visade sig att även matrummet borde göras om för det är ihåligt under putsen och riskerar att falla ned på mig...

Jag ska iallafall få ett kostnadsförslag i veckan. Spännande!!

Och just nu håller jag på och stortvättar, alla handdukar, sängskydd, sittkuddar från stolarna runt köksbordet. En total make-up. Känns frächt.

Konstigt att en så enkel sak som att tvätta kan göra mig lite stressad. Jag funderar över det, allteftersom jag försöker få bukt med oron i maggropen, illamåendet som väller upp och förvirringen som ibland inträder (öööh, typ, vad var det jag höll på med...?). Egentligen är det ju ganska skönt att göra rent hemma.

tacka vet jag kollektivtrafik

I morse när jag skulle ta bilen till jobbet så hade jag 5 cm till en snygg BMW bakom mig, och 12 cm framåt till en ful vit no-name bil med tejpad bakruta, men med dragkrok.

Gissa vilken jag satsade på?

favvocykel på villovägar

I morse när jag var på väg till jobbet hittade jag min cykel som blev stulen för ett år sedan. Jag blev helt paff,
och började lyfta iväg med den några meter. Sedan insåg jag att jag inte ville bära min låsta cykel till jobbet, och inte hem heller, för det var flera kilometer dit... Så den fick stå kvar.

Jag undrar lite bara hur den kommit dit. Den försvann utanför porten på huset. Och jag polisanmälde den. Fick 700 kr tillbaka på försäkringen, som jag inte köpte en ny cykel för. Ska jag betala tillbaka dem nu till försäkringsbolaget? Eller är det någon som köpt cykeln i god tro? Hur har den haft det under det senaste året? Många frågor blir det. =)

horribel mammografi och snälla tanter

Jag fick först bli undersökt av en snäll dam, som klämde och kände på båda brösten.

Jag bör påpeka att alla var väldigt snälla och frågade om jag hade gjort undersökning tidigare och så. Och det har jag ju inte -- så jag tyckte det var lite jobbigt.

Vänster bröst var betydligt större, det såg hon direkt. Och så hittade hon också knölen och strängen som jag ju också kännt. Så jag blev inskickad på fler undersökningar.

Härnäst var det mammografi. Guuu vad det gjorde ont när de klämde ihop mitt stackars vänsterbröst i den där maskinen!! Det ömmade och svullnade och hade sig efteråt. Fortfarande ömt. :( Höger gick lättare. Pust!

Ut och så in till nästa snälla dam; nu ultraljud, bara på det vänstra bröstet denna gång.

Och så ut och så in igen, tillbaka till doktorn. Totalt tre gånger fick jag strippa, alltså, för tre olika damer. =) Och sedan sa doktorn att jag hade en 1 och en 1 och en 1. Det betyder att det inte var någon cancer. Bara en svullen mjölkgång, och det kunde de tydligen se på vävnaden att det var just det.

Det var mycket skönt att få detta gjort! Har du också erfarenheter från mammografi? Skriv och berätta!

hur många flintisar finns det här då?

Jag var på ett mingel förra veckan på ett konsultbolag, och då använde jag faktiskt ett knep från en bok; jag kände mig inte alls på humör när jag steg in igenom dörrarna till festen och det var smockat med folk -- jaha och var ska jag börja? Och så tog jag till knepet: att titta mig runt och kika på människorna; hur många långa? hur många flintisar? vad är medelåldern? hur många kvinnor? osv. Plötsligt hade jag fått en uppgift, och jag hade roligt!

Knepet kom från boken Bli oemotståndlig av Philippa Davies, som jag äntligen har läst klart. En jätteskön bok om som titeln skvallarar om, bli oemotståndlig.

tjugo-nitton, tjugo-tjugo

idag räknade min tre-och-ett-halvt åriga gudson till tjugo-tjugo. Och jag är så imponerad och stolt!

tre tre tre tre tre tre tre tre tre

Jag blev utmanad av gisan, och här kommer den:

Tre saker jag inte förstår:
• min mamma
• avancerad fysik
• min stresskurva som går upp i 120 bara klockan ringer på morgonen

Tre saker som finns på mitt skrivbord/bordet jag sitter vid:
• en burk kidney-bönor i form av ett pennställ
• näsdukar
• en bank-dosa

Tre saker jag gör just nu
• flyttar runt lite på stolen för att inte höften/ryggen/benet ska göra ont
• funderar över om det är en förkylning i min näsa
• gäspar, för nu är klockan tio över nio och det är snart sovdags

Tre saker jag vill göra innan jag dör:
• bestiga Kilimanjaro och vandra i Himalaya (var det en sak?)
• bli begåvad med barn
• segla VM i någon segel-klass

Tre saker jag kan göra:
• lyssna
• klippklättra
• fundera och analysera saker till förbannelse

Tre saker jag inte kan:
• vindsurfa
• köra motorcykel
• dyka

Tre saker jag tycker att du ska lyssna på:
• Bachs Brandenburgkonsert nummer fyra, med blockflöjter ej tvärflöjt, och när du ändå håller på, lyssna på nr två också.
• koltrastens underbara locksång i en björk nära dig
• barnen som leker vid lekplatsen

Tre saker jag skulle vilja lära mig:
• vindsurfa
• köra motorcykel
• dyka

Tre favoriträtter:
• tomatsoppa med salsa och basilika i
• sallad gjord på; massor av avokado, vitlök, santa marias italienska salladskrydda, olivolja, pinjenötter, röd paprika, och endel annat som jag tycker är gott och ha i sallad
• ugnsbakad lax med citronsås och dillstuvad potatis

Nu utmanar jag:
Ingen, eftersom jag aldrig skickar vidare. Men ni får gärna känna er utmanade om ni har lust att vara det!

chihuahua papillon

Jag träffade världens sötaste lilla valp idag i Tantolunden. Den hade stora öron och var hur liten och pigg och söt som helst.
Det var en blandning mellan Chihuahua och Papillon.

Ibland kan jag bli såååå sugen på hund. Men det går ju inte när jag aldrig är hemma. :(

Vilken hund skulle du ha om du hade hund?

att ta stora belsut

Jag tycker det är väldans svårt att ta beslut. Det är liksom som att livets räls tar slut och jag inte vet var tåget ska gå i fortsättningen.

Att välja mellan saker ger mig beslutsångest. Det som varit svårast har varit skilsmässa, uppbrott med vänner som jag växt isär från, byta jobb, bestämma sig för att köpa något dyrt.

Vid skilsmässa har det varit rälsen som tagit slut, livet tar slut. För jag har
en vision av livet tillsammans, men ingen bild av hur livet ska te sig ensam. Uppbrott har varit en stor sorg, men ett val som jag gjort när en relation tar från mig hela hela tiden, och aldrig ger. Byta jobb är också ett stort uppbrott från alla vänner, arbetskamrater som jag älskar att umgås med. Det blir också som en stor sorg. Att köpa något dyrt, det är som carulmare skrev som kommentar till mitt tidigare inlägg. Jag är också rädd för stora affärer, mest för att tänk om jag gör fel nu. Tänk om marknaden totaldippar. Och så sitter jag här med en lägenhet som kostar massor.

Något som verkligen hjälpt mig är att bestämma mig för att jag kan välja om om jag valt fel. Väljer jag skilsmässa, och det är fel, då kan vi mötas igen senare. Annars var det inte meningen heller. Känns tröstande. Samma med vänner. Samma med jobb. Om jag väljer fel jobb, kan jag välja igen. Jag kan söka ett nytt jobb, jag kan söka mig tillbaka.

Stora köp då? Jag kan sälja båten, kommer antagligen inte vara någon förlustaffär. Lägenheten är det värre med. Där måste jag helt enkelt bara valt rätt lägenhet. Jag ska kunna bo här länge. Jag ska kunna klara av att betala avgift, räntor och amorteringar. Klarar jag det så får jag tåla leken. Chansningen. Som det är att kasta sig in på marknaden.

Och om hela världen hamnar i kaos, då är det inte mina bostadslån som kommer oroa mig mest iallafall. Så jag tjänar nog på att bara slappna av. Och rinna med. Inte kämpa emot och ha skärp och hängslen till allt.

min största investering hittills (III)

...ska jag vänta lite med. Och så finns det nog ingen bil som kostar mer än en lägenhet. =)

Men jag har varit sugen på att köpa bil ett tag nu. I flera år har jag funderat. Jag är lite trög när det kommer till stora investeringar, och stora beslut.

Nej, nu får jag ge mig på detta plan. Inga mer investeringar på ett tag.

förhållningssätt till jobbet

Jag har idag tänkt lite. (till skillnad från alla andra dagar =)

Och jag har insett att det alltid finns mer jobb att göra. Jag måste, måste lära mig att prioritera. Och kommunicera mina val.

Jag har så lätt att säga ja, ja, ja. Jag måste börja säga nej, nej, nej.

Suck. Jag har ju vetat om det hela tiden. Men idag gick det upp ett ljus.

å så jobb...

idag jobbade jag andra dagen på nya jobbet... Ska berätta mer om det senare. Läs istället mina två senaste inlägg som varit mer livsviktiga för mig.

min största investering hittills (II)

Min största investering hittills var ju en båt.

Nu har jag slagit detta med exakt 60 gånger.

Idag har jag köpt en trea. Alldeles själv. Alldeles jättebäst. Åååå detta är verkligen en av mina hörnstenar. Ett hem. Ett bo. En plats för återhämtning.


Tänker ni nu att jag har blivit helgalen?? Nä, detta med bo har varit på gång ett tag. Men det har inte varit dags, och jag har inte fått tummen ur...

betydelsen av distans (II)

När jag blev sjukskriven berättade jag för alla utom mamma. Jag trodde hon skulle säga "vad var det jag sa". Eller typ något annat som inte är så stöttande. Allså valde jag att inte informera henne. Alla andra (syskon och pappa) visste också att hon inte visste.

I förra veckan berättade jag för henne. Jag tvekade lite innan jag gjorde det. Nu hade jag fått så mycket distans och så mycket ork att jag kunde berätta tre stora saker för henne. Sjukskrivning. Nytt jobb. Eventuellt ny lägenhet snart.

Hennes första reaktion var: "vad var det jag sa".

Jag känner iallafall min mamma. Och jag väljer informationen som jag förmedlar till henne. Jag har lite problem med att veta hur jag ska prata med henne så att jag får det jag behöver. Stöd.

nytt jobb

Idag är det första dagen på nya jobbet. Jag vaknade med tidningen idag och hade svårt att sova. Är lite pirrig i kroppen...

acceptans

manon skriver om ett inre lugn.

carulmare skiver om stillhet.

På något sätt så tänker jag på acceptans när jag läser era inlägg. Att acceptera är ett steg på väg mot framtiden. Och för mig föder acceptans stillhet och inre lugn.

Jag hade velat skriva mer om acceptans, men det får komma senare.

betydelsen av distans (I)

Att ha distans till en händelse är lärorikt på flera sätt.

Om någon person som jag har stor respekt för gör/säger något har jag mycket svårt att ha distans till uttrycket, som inte nödvändigtvis behöver vara ett uttryck för sanningen.

Tex om jag har en chef som jag respekterar och som jag hoppas se det jag gör i mitt dagliga arbete, och vad jag åstadkommer plötsligt skulle uttrycka avsaknad av mitt engagemang, potentiell okunskap eller avsaknad av kompetens. Då tar jag det ungefär som jag skulle gjort då jag var fyra år och mamma tillrättavisade eller kritiserade mig. Jag har aldrig lärt mig att "mamma" eller i detta fall "chefen" faktiskt kan ha fel. Det är som om det är ett mönster i mig som sitter kvar.

Bara det att jag är medveten om detta mönster gör att jag kan hitta nya mekanismer. Men jag säger det också; det är först med distans till händelsen som jag faktiskt kan plocka upp nyckeln och titta på låset och fundera på att använda nyckeln.

För tre månader sedan så såg jag nyckeln, den låg framför mig alldeles greppbar, men jag kunde inte ta den!

tjusningen med självlysande trädgårdstomtar

Vad är egentligen tjusningen med en liten trädgårdstomte på 50 cm gjord i plast? Och med inbyggd solcell så att den lyser på natten? Eller varför inte en självlysande sköldpadda.

Ett äldre par stod och fingrade på ett paket tomte på RUSTA. Ååååh vad fin... Jag trodde de skojade. Vidare kom ett yngre par i trettioårsåldern. De kan inte vara seriösa!!! Jo, de tog med sig en självlysande ekorre!

Jag går vidare för att smälta denna upplevelse. Jag kommer aldrig, läs aldrig, köpa en trädgårdstomte till mig själv.

På väg ut ur butiken ser jag en person till med en självlysande tomte i famnen. Vadan detta? Har jag missat något? =)

ååååh vad klantigt

Jag gick in på en sådan där länk med reklam, vilket jag aldrig brukar göra. Nu är jag skyldig det där företaget 244 kr bara för att jag tyckte "vad kul att testa" (man kunde göra kreditupplysning -- vilket jag tyckte var kul att se vad jag hade själv).

Varför läste jag inte det finstilta? Skit. Känner mig så dum.

cool eller dumdristig?

Jag gav mig ut i min båt alldeles ensam, men jag kunde se tre andra seglare därute som tränade. Dit beger jag mig!, tänkte jag.

Väl ute slår jag runt två tre gånger. Jag övar på att ta mig upp i båten och välta tillbaka den, utan att behöva simma runt den (för det tar mycket energi) och slippa häva mig upp från aktern.

Nu ger dom andra sig av, plötsligt är det bara jag kvar. Tillbaka på undanvind (vinden i ryggen) kommer jag nästan ända fram till klubben. Nu gör jag en klassisk framåtflygning för det kommer en riktigt kraftig by och tar tag i mig bakifrån. Nu börjar jag bli lite skakis... Hur ska jag komma in till båtklubben, vinden ligger på rakt in och det blåser riktigt mycket nu!! Och jag är inte riktigt kompis med min nya båt.

En man står på bryggan och ser att jag har problem. Jag ger upp nu, och seglar förbi bryggan för att ropa till honom. "Det går inge bra", säger jag. Han ska hjälpa mig segla in den till klubben, dirigerar mig att komma mot bryggan (där man inte kan ha båten, men jag kan liksom ta mig dit), och det verkar som en bra idé. Jag kommer in mot bryggan, men fastnar med skotet (ett rep som sitter i seglet och till båten) i en boj. Båten välter, ligger nu ofrivillit "förtöjd" till en boj. Tack och lov lossnar inte skotet från bojen, för då hade jag drivit rakt in i en väldigt dyr och fin motorbåt som låg i vindens riktning...

Vid det här laget är jag kall, skrajsen, och helt urpumpad!

Min räddare i träskor lyckas till sist hala in mig med en lina som jag fått simma och hämta halvägs in till stranden (nu ännu mer kall). Liten flicka hel och skakis på bryggan. Räddaren seglar snyggt runt den till upptagnings-stället. Och jag pustar ut och måste andas, andas, andas. Vila, vila, vila. Tänka.

När båten är bärjad och så så säger min räddare att "du kanske inte ska segla själv när det blåser så här mycket...".

minnesförlust och avskedstårta

Sista dagen på jobbet igår. Lunchade med mina favvossar och jag köpte med mig en tårta till fikat. Myyysigt.

För någon vecka sedan hittade jag ett annonsblad om en kurs om att bemöta besvärliga människor. Så när jag var inne hos min chef och lämnade ifrån mig sista tidrapporteringen så hade jag en kopia av kursinformationen med. Jag fnittrade när jag föreslog att vi skulle gå den tillsammans. H*n fattade inte varför jag föreslog den, men tyckte det verkade intressant. H*n svarade när jag drog citatet från februari, att "det har jag aldrig sagt", vidare att "jag kan ha sagt att det var en besvärlig situation".

Jag fattar nu att antagligen blir denna chef mycket ställd och pressad av att prata med mig, eller så är h*n totalt galen. =) Jag minns ordagrannt vad h*n sa. Jag svarade ju till och med, "jo tack detsamma, men jag skulle aldrig drömma om att säga det till dig".

Jag skrattade iallafall åt det hela och vi skildes sedan i positiv anda, enligt min mening.

ketchupeffekten

Nu har jag äntligen kommit fram till bröstmottagningen. Hon var så snäll, jag berättade att det var en sträng och en liten ärta och att det kom vätska ur bröstet, hon bokade in en tid om två veckor men sa samtidigt att det kan vara en mjölkgång som är lite irriterad/infekterad. Det lät så sant. Så nu ska det iallafall mammograferas och så. Känns mycket lugnare nu.

Och så jobbet, nu har jag talat med alla parter; tackat ja, tackat nej och informerat och träffat de som jag tackat nej till -- det finns ju möjlighet att jag hamnar där någon annan gång i framtiden. Och datum är bestämt när jag ska börja jobba -- det blir redan onsdag nästa vecka! Det känns så spännande!

Och nästa vecka, på torsdagen eller så, då hoppas jag ha ett möte med banken för att köpa lägenhet. Det ska bli så grymt skönt när jag vet att jag har ett eget bo!

Det är väl typiskt detta med ketchupeffekten; först händer ingenting, sedan ingenting, sedan kommer allt på en gång. Jag sjukskriven i januari, köp av båt, byta jobb, bröstknöl
ska undersökas, och så nu; förhoppningsvis köp av lägenhet.

bröst och jobb

Igår kom det guck från bröstvårtan också. Har aldrig hänt förut. Det kanske inte alls är något ovanligt, men nu blev jag riktigt orolig. Sitter i telefonkö till doktorn nu... Blir skickad vidare till en bröstklinik. Sitter i telefonkö igen... Får besked att jag ska ringa ett tredje nummer, men först efter 10.30... ja ja

Uppdatering jobb: Nu har två blivit ett, så jag ska ringa och tacka ja. =)

Blev ingen segling igår, men ska segla i kväll. Var istället på meditation och aurarensning och djikstra (eller vad det kan stavas som) igen och blev lugn som en filbunke. Kan jag verkligen rekommendera. Nästa träff är om två veckor, tisdagen den 8/5 kl. 18-21. Bergsundsstrand 3. Tyvärr kan jag inte då, men gå gärna! Kostar 150 kr.

ågren

Vilken ågren, nu väljer jag iallafall bara mellan två jobb. Har varit på yoga på lunchen. Sedan massage. Nu vill jag ut i båten för att få lite distans.

Har glömt telefonen idag. Har inte ringt om mammografi ännu. Suck.

för och emot

Nu har jag gjort en lång lista med för och emot. Och med hur det skulle kännas att jobba på varje ställe. Blev inte klokare. Känner mig bara förvirrad. Måste nog ha lite distans. Eller vad ska jag göra nu? Ut och segla kanske...

beslutsångest och bloggtorka

Hjärnan har varit stressad i helgen.

Det var meningen att jag skulle funderat ut vilket jobb jag vill ha nu i helgen. Jag har tre att välja mellan. Vilket i-landsproblem.

Istället har jag fokuserat på allt annat än jobb. Jag köpte båt, och kompisar. ÖÖÖöööh TRÄFFADE kompisar...

Och så glömde jag ta mina piller. Så jag har biverkningar i form av ont och tuggummikänsla i huvudet. Kanske är det så att det har blivit lite mycket nu för min lilla hjärna, så då kommer den inte ihåg de där grundläggande sakerna som jag ska göra; som att ta hand om mig själv.

SMS:ade och mejlade iallafall till N som jag lovat höra av mig till idag om jobbet. Och jag får till imorgon på mig.

Och mina stackars orkidéer som jag borde vattna.

Och jag ringde och försökte boka en tid på mammografi idag. Men de säger att jag måste ha en remiss först. Suck. Jag har hittat en knöl i bröstet.

Känns som om det varit så mycket att jag inte ens kunnat skriva här i bloggen eller i min jag-är-bra-bok.

Förlåt min bortavaro på era bloggar. Jag har inte haft ork just nu.

Nu ska jag sätta mig och skriva för och emot för var och ett av jobben.

min största investering hittills (I)

I lördags köpte jag båt. =)

Det är min livs största investering. Förutom min MTB (cykel) som jag köpte för fem år sedan och som har använts färre gånger än vad jag hoppas göra med denna båt redan första säsongen.


Jag sa när jag gick och la mig i lördags; måste sova nu så jag kan upp och segla imorgon!

Och det första jag tänkte igår morse var; nu vill jag gå upp så jag kan iväg och segla!

nina jansdotter makt och pengar

Var just på ett seminarium med Nina Jansdotter. Det var mingelparty, och jag träffade säkert tio (!) nya personer. PLUS hittade tre kontakter som är festfixare (letade specifikt efter detta).

Hon delade också ut gratis ex av hennes bok
Ta makten över dina pengar : pengar och psykologi. Jag bläddrade i boken på väg hem, och jag hamnar inte någon av hennes specifika pengafack, utan snarare en blandning av spara, slösa, osv beroende på situation.

handikappande rädsla

Agressiva och utåtagerande människor gör mig rädd.

Jag har insett att detta är ett problem för mig. Mitt sätt att möta en sådan person är att bli bestämd i mitt agerande, eller backa och undvika. Inget är bra. Jag måste hitta andra sätt att agera, hitta andra mekanismer.

Idag hade jag bokat in ett möte med en kille som skrek och var utåtagerande hotfull mot mig för ett år sedan. Han har sedan dess inte jobbat på min arbetsplats. Om jag ska jobba med honom dagligen, ville jag inte behöva gå och vara rädd för honom. Obehag, rädsla och oro kände jag inför mötet. Varför? Jag vet inte vad jag ska göra när han "attakerar". Och jag vet inte hur jag ska göra nästa gång det händer. Alltså blir jag rädd för honom.

Vi tog en promenad ihop. Insåg att vi hade olika grundläggande värderingar. Han tyckte dessutom att allt var mitt fel. Jag kunde se att jag triggat honom. Han hade en stressad period och blir sådär när han blir stressad. Han kände sig dessutom inte trygg i den miljön han var i. Alltså borde jag kunnat sett detta och förstått. Jag kan bara göra annorlunda nästa gång.

Vi kom fram till att jag skulle föreslå en promenad nästa gång det känns obehagligt mellan oss, och han likaså.

jobberbjudande

jag har fått ett jobberbjudande =)
och i morgon en till intervju,
och fredag en till intervju.

Ska tänka i helgen och lämna besked på måndag.

kiss i sängen

Det är inte roligt att vakna i kisspölar, det har DenTatueradeMamman fått erfara.

Vi har alla fått erfara detta någongång när vi var små. Har du några minnen från denna period?

Själv minns jag någon sorts vit vaxduk med frotté på ena sidan, som pappa och mamma bäddade sängen med. Det var oerhört genant den sista gången jag kissade i sängen, jag var säkert fyra år. Jag hade vitt lakan med gröna prickar, eller om jag vände på täcket var det grönt med vita prickar.

Pappa frågade varför jag inte vaknade, och gick på toaletten. Jag minns att jag sa att jag hade kännt efter att toaletten verkligen var där, toalettringen och så. Pappa sa att jag får känna efter lite noggrannare nästa gång. Kanske känna att toaletten är kall... Och mycket riktigt, detta fungerade. Jag drömde en mycket stark dröm, jag var kissnödig, och gick på toaletten, allt var verkligt. Jag skulle just kissa, och kände efter om toaletten var kall, men det var den inte! Så jag vaknade -- och förundrades över hur drömmen kunde simulera verkligheten så bra. Självklart använde min hjärna inte just ordet simulera, men, tjaaa, ni förstår...

tio nio åtta sju sex fem fyra tre två ett

Jag blev utmanad av annelie.

Tio första
Första bästa kompis: Mia
Första bil: ingen ännu... (!)
Första kärlek: Peter på fritids
Första husdjur: Chicka, våran hund.
Första semester: Gotland, Sudersand tror jag(?). Med huvudet i sanden.
Första jobb: Dela ut tidningar. Gjorde jag bara en gång. Usch vad jobbigt.
Första köpta skiva: Style. Någonting.
Första riktiga kärlek: Mauritz i trean...
Första piercing: Hål i öronen när jag var fjorton år.
Första konsert: Ulf Lundell, publikrekord på Grönan... -93?

Nio senaste
Senaste alkoholdrycken: Öl i solen i söndags.
Senaste bilfärd: Idag, från jobbet. =)
Senaste filmen du såg: Hundtricket.
Senaste ringda telefonsamtal: Till pappa för att kolla om han vill ha muskot i sina stuvade makaroner ikväll.
Senaste bubbelbadet: förra veckan
Senaste spelade cd: Avslappningsövningar... ;)
Senaste kyss: igår
Senaste gången du grät: Oj, säkert två veckor sedan nu. Skönt.
Senaste måltiden: Oj, lunch idag: paprika, saltbit (kött), gulash, black eyed beans, rödbetor, sparris.... Ööööh, jag vet. Låter suspekt, ett hopkok...

Åtta har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar: Ja.
Blivit arresterad: Nej
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja
Fastnat med blicken i någons urringning: Nej
Fått ditt hjärta krossat: Ja
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej
Haft ett one night stand: Ja
Busringt till någon: Ja, det var länge sedan...

Sex saker du gjort idag
1. Tröstat A
2. Varit pinsam (fixat blind date)
3. Varit i kontakt med fyra presumtiva arbetsplatser
4. Bokat ett möte med en arbetskamrat som jag är rädd för
5. Yoga:t
6. Fikat fler än en gång (Bra!)

Fem favoritsaker utan rangordning
1. datorn
2. mobilen
3. snowboarden
4. balkongen
5. sängen

Fyra personer du kan berätta allt för
Dom är väldigt hemliga

Tre val
Blått eller rött? blått
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad

Två saker att göra innan du dör (och det vill man ju tänka på redan, NOT!)
1. Bara vara
2. Skriva en diktsamling, och få den publicerad. På ett eller annat sätt.

En sak du ångrar
Att jag inte blivit klokare tidigare.

Jag skickar aldrig kedjebrev vidare. Så jag skickar inte vidare till någon. =)

om en halvtimma...

...kommer jag vara ute och springa. (affirmation som ska gå i uppfyllelse...)

Jag ska springa mig i form igen.
Jag ska springa mig trött.
Jag ska springa mig glad.
Jag ska springa med min kropp.
Jag ska ut och njuta av vårluften.

tretton, ensam och ovetande tuff

När jag var tretton år gjorde jag min första PRAO.

Denna startade med att jag åkte färjan över till Gotland mitt i natten, fick skjuts av någon till fårösund. Fick därifrån följa matproviantbåten (läs militär) ut till Gotska Sandön.

A som då var platschef eller vad man kan kalla det irriterade sig första veckan på att jag sov så länge på mornarna. Första morgonen sov jag till 11. För jag var så himla trött, natten innan på Gotlandsbåten hade jag inte fått en blund i ögonen. Sedan var det väl 9 som var min uppvakningstid. Jag hade ju glömt väckarklocka. Så hur skulle jag kunna vakna i tid? Jag bodde ensam i en liten stuga som kallas för Domänstugan, tror jag. Det var då naturvårdsverkets gubbar som sov där när de väl var ute på ön.

På hela ön var det vid detta tillfälle tre personer. Jag, A, och en tillsynsman till, B.

Samma dag jag kom fram hittades en sälunge död på stranden. Denna förpackade vi i påsar och sedan in i en frys, för att den senare skulle kunna undersökas på fastlandet, för att kunna fastställa dödsorsak.

Typiskt tråkgöra som jag fick göra var att ensam stå och måla ett antal husväggar, så långt som jag nådde. Eftersom de inte vågade ha mig på stege ensam en kilometer bort från där de själva befann sig. Jag myste i solen och pulade på med detta. Och stormtrivdes. Det var kul att B kom förbi någongång och kollade till mig under dagen.

Jag bodde själv i den lilla stugan. Jag hade planerat matköpen själv. Gröt till frukost. Färskvaror för den första tiden. Sedan typ bullens pilsnerkorv, och annat gott. Jag fick beställa mer mjölk med nästa mattransport som kom en och en halv vecka senare. Då tog de fel bullens pilsnerkorv, det finns tydligen någon sorts grillkorv på burk som inte alls var lika god. Suck. Jag säger bara det, ICA i bunge visste inte vad de gjorde... Obs, detta var under åttiotalet.

Vecka två kom A på att jag inte hade en väckarklocka. Så då började han eller B knacka på så jag kunde vakna och vara uppe i tid. =)

En syssla som tillsynsmannen gjorde (också) var att kolla vädret åt SMHI. Jag tyckte det var superspännande att vara med första gången. Temperatur, barometervärden osv skickades till en central. Mha något tekniskt verktyg. En ballong skickades upp i luften, och vi mätte hur många sekunder det tog innan den sprack. Redan andra SMHI-mätningen tyckte jag det var lite trist. Och detta gjordes tre gånger om dagen, har jag för mig. Stackars B.

En dag hade jag "ledigt". Eftersom jag då hade skött mig själv i tio dagar, och jobbat ensam med att måla och så vidare, så tog jag en "vuxen" ledig dag. Jag packade en matsäck för en heldag. Lite nödproviant. Regnkläder och extra tröja. Jag gick runt hela ön. 2,5 mil i sanden. Och var borta från tidig morgon till åtta på kvällen.

Till min förvåning möttes jag av sura miner och en utskällning av hårda A. =) Han sa, att så kunde jag inte göra, bara sticka sådär och inte berätta var jag tog vägen. Men jag hade ingen tanke på att någon brydde sig om vart jag tog vägen!

Jag var därute i exakt 21 dagar. Bodde ensam, lagade mat ensam, sov ensam långt från de andra husen (säkert 400m... ;), gick på dass mitt i natten i mörkret, såg gullvivorna blomma vid Gamla Gården ensam, våren svepa in över landskapet. Ensam. Och stormtrivdes.

---

Nu kommer pappa lägga ett inlägg i comments om att "kommer du inte ihåg att vi pratade i telefonen varje kväll, och att jag tyckte du var så himla tuff, och att A klagade på att den enda telefonlinjen ut från ön var upptagen i timmar". =) Pöööössss!

soltorka

Nu har jag utnämnt bloggtorka tills vidare. Orsak: den underbara solen som skiner, och mina 21,2 grader på balkongen.

berg och dalbana

Här är en påminnelse till mig själv; det var faktiskt bara några dagar sedan jag kände så här. Så bara för att jag känner mig stärkt av intervjuerna idag så betyder det inte att det kommer kännas lika bra om några dagar. Då kanske jag är hjärntrött igen. Det värsta vore om jag gick tillbaka "i utvecklingen" och inte orkar klä mig eller inte skulle tåla ljud igen. Det skulle vara som att få ett slag i magen.
Kram till mig.

utmaningar, flow och Csikszentmihalyi

Hur kommer det sig att jag känner mig stärkt av de tre intervjuer jag har varit på? Hur kommer det sig att jag känner mig stark inför de två jag ska göra idag? Hur kommer det sig att jag plötsligt orkar sättas på så stora prov? Är det tävlingspannan i mig som komit igång igen, eller är det bara att jag åter dövar mig med jäkt...

Jag vet faktiskt inte riktigt. Känner mig mer levande. Detta klarar jag av.

Det finns en bild från boken flow av Mihaly Csikszentmihalyi. Där ritar han en fyrdelad bild:


massor med nytt | för mycket utmaningar
-----------------------------------------
inget nytt | nya utmaningar

(bilden är inte korrekt, är det någon av er som har boken och kan kolla vad det egentligen står?)

Idén är iallafall att om man stannar i den ena rutan (här "inget nytt") blir man uttråkad, och kan må dåligt för det. Och kanske byta jobb.

Om man får lagom med utmaningar utvecklas man hela tiden och lagom här är självklart individuellt.

Om, som jag, får för mycket utmaningar och för mycket nytt och allt på en gång då blir det heller inte bra. I mitt fall så fick jag drömjobbet och det var förskräckligt utmanande. Och ingen coaching och inget stöd på det, så. Voilà! Hamnade jag här...

Jo, och nu idag, så går jag på intervjuer. Tack och lov så är det något jag känner mig trygg i för det fick jag mycket övat på precis när/under it-bubblan sprack. För alla företag tog in folk för intervju, de höll ju på att expandera. Men de anställde inte, för internt jobbade de med att börja säga upp folk. Och så fortsatte de med att annonsera efter folk i tunnelbana och i tidningar -- bara för att det skulle se ut som om de fortfarande expanderade. Jobbannonser i en tuff tid är faktiskt marknadsföring som fungerar. Så länge jag inte vet om att de faktiskt inte anställer. Då bev jag lite putt.