Helt underbart.
Balkongkväll.
Vin.
Avokadosallad. Mums.
Chokladkaka och rött vin.
Och så lite sol.
Och mys.
En vagel i ögat och
lite stress i magen,
annars har dagen
varit bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
My candle burns at both ends
It will not last the night
but ah, my foes, and oh my friends –
It gives a lovely light
Edna St. Vincent Millay “A Few Figs from Thistles”, 1920
jag är där jag är och tänker det jag tänker
om mig
- loppispoppis
- det är en förunderlig tid vi lever i. Tänk vad som kan hända en vanlig, enkel dag. Eller en mer komplicerad. Dessa tankar kommer min blog att representera. Dela gärna med dig av dina tankar också.
jag läser
kategorier
- bakgrund (6)
- balans (33)
- brus (84)
- dikter (13)
- guldmedaljer (10)
- humor (3)
- hörnstenar (39)
- inte okej (1)
- kategoribeskrivning (1)
- kommunikation (13)
- lästankar (18)
- motgångar (4)
- musik (5)
- slut (1)
- sport (11)
- teater (2)
- trevande start (3)
- törnstenar (16)
- ungern (19)
- utmaningar (1)
- wien (4)
My candle burns at both ends
It will not last the night
but ah, my foes, and oh my friends –
It gives a lovely light
Edna St. Vincent Millay “A Few Figs from Thistles”, 1920
8 kommentarer:
Åh så mysigt det låter. Skönt att du har haft en bra dag! Kram
Å, så härligt!
Äter samma medicin som du. Känns det OK att dricka vin? Har inte vågat testa men man blir ju lite sugen ibland...speciellt ljumma sommarkvällar.
vänta lite med vinet tills det känns stabilare. Du kommer märka att om du dricker mer än ett eller två glas att du kommer känna dig mer ur gängorna dagen efter. (kanske upplever du annorlunda än jag...)
Det är det jag är orolig för, mer ångest dagen efter. Du har nog rätt, ska vänta tills medicinen börjat verka ordentligt.
Hur stor dos har du?
Ska prata med min läkare om två veckor om jag kan vänta med ökningen tills jag ser om det ger effekt. Hon ska på semester, så det är därför hon vill öka för tidigt. Och sen är hon nog orolig för att jag inte kommer att öka på egen hand, jag är lite skeptisk till medicin. Men vid panikångest kan man tydligen behöva större dos än vid depression.
Bra. Ta't lungt med alkoholen. :)
Jo, jag tror att du har rätt i att ta det lungt med upptrappningen av medicinen. Jag tar 20 mg. Hade panikångest attacker. Ingen depression. Min medicinering kanske har varit i det mindre laget, eftersom jag lätt kännt biverkningar när jag kommit lite i obalans tex vid alkohol, sömn, eller stress-situationer. Men å andra sidan har det hjälpt mig att ta itu med ångesten när den kommer. Och lära mig att komma på sätt att lösa situationerna. Kanske om du tar mer (jag har ingen aning- är ju inte läkare... ;) så kanske man kapar mer av ångesten. Men nu har jag iof inte haft någon attack sedan i påskas. Jag känner istället, nu måste jag sova bättre/ nu måste jag prata med xx/ nu vill jag/ nu vill jag inte...
Men kom ihåg att det kan tänkas fungera annorlunda för dig, och att du måste hitta ditt eget sätt att komma underfund med dig. =)
Jag är övertygad om att du kan välja själv att trappa upp om två tre veckor om du behöver det (självklart med doktorns samrådan) -- då måste du också vara beredd på att du kan få biverkningar igen. (det är samma när man trappar ner)
Jag är också emot medicin (har du väl läst. =) Men självklart (vet jag ju nu) att det är bättre med än utan. Jag vägrade ju ta medicin i flera veckor... hehe. Inte bra.
För mej tog det 8 månader innan jag började med medicin - envis, jag???;)(fast i början var det min terapeut som trodde att det skulle gå rätt snabbt att "få mej på benen igen".
Skönt att höra att den funkar!(medicinen alltså)
Fast jag tror att det var bra att jag väntade. För nu har jag fattat att jag behöver ändra på mitt sätt att vara.
hihi, ja, det var verkligen envist! Jag som trodde jag var envisast i världen. =)
Det är bra att du insett att du måste ändra på ditt sätt att vara, då kan du lära dig av situationen. Det kan dock vara jobbigt ibland, särskilt när man inser att man är beroende av sig själv och hur man väljer att göra.
Skicka en kommentar