Seglingen fungerar fortfarande som något som hjälper mig att hitta tillbaka till mig själv. Jag blir trött i musklerna, fokuserar fullständigt på seglingen i ett par timmar; och så blir jag människa igen. Den fysiska tröttheten lägger sordin på allt inom mig. Jag blir full av kroppens egna endorfiner och sånt. Tror jag.
Och så sover jag bättre.
Hur ska jag behålla denna känsla i hela livet?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Kontinuitet i seglandet! I alla fall funkar det för mig med kontinuerlig ridning. Kan jag rida når jag inte botten, men tappar jag ridningen rasar jag och faller fortare än snabbt av inget.
Ja, fortsätt segla låter väl bra. Och hittar du annat som tar fram samma känsla, så fortsätt med det med.
Vad skönt att ha något som gör att du kan ladda batterierna.
Jag var lite väl lättstressad och svårt att koppla, men nu tar jag Johannesört kapslar och det hjälper jättebra på mig. kanske något för dig ? Finns på hälsokost och märket heter: Esbericum asken är vit med oranga ränder.
Å, så härligt. Segling är helt klart din grej!
Du måste ta en bild och visa upp underverket. Är så nyfiken...
Segla genom livet ;-)
Åh, vad härligt det låter!
Själv cyklar jag och känner likadant som du (tror jag) tar bort en hel del stress trots sömnbrist och allt är jag bara sååå mycket piggare! Dte är kul att använda kroppen!!
bless & henrik & manon: jag tror det är viktigt att hitta den där batteriladdaren och sedan kanske behålla känslan längre efteråt. Men det är ganska svårt... Jag kan ju inte segla hela livet, gisan, då har jag ingen tid över till annat... =)men jag förstår att jag borde segla *genom* livet. =)
maria; jag ska försöka ta någon bild av underverket. Har inte tänkt på det ännu. =)
Däremot satt jag och tog bilder på klubben i solnedgången i onsdags. Men då ser man inte själva båten, liksom.
dtm: johannesört tror jag är bra! Jag provade dem innan jag började med anti-depp:issarna. Dom går dock inte att blanda med varandra. Men det skulle nog vara ett bra komplement i höst när jag ska sluta med de här pillrissarna. =)
Detta med att använda kroppen rent fysiskt är ett bra sätt för att må bra! Själv gör jag långa vandringar nästan var dag ( minst en timma) och gärna i kuperad terräng. Endorfinerna spritter i kroppen efteråt.
Har precis hittat hit till din blogg. Är själv utbränd, hatar det ordet, och det är så skönt att höra om andra som är i samma situation som jag. Har inte hunnit läsa så mycket om dig ännu så jag har lite att läsa in mig på nu;)
inkan: jag var så sugen på att ut och segla idag... Men nu blåser det alldeles för mycket.
Istället promenerade jag för att hämta min stulna cykel som jag hittat några kilometer hemifrån, hittade nyckeln i morse efter lite letande. =) Och fick mig en cykeltur. Det var skönt.
maria: Hej och välkommen hit! Ta det i din egen takt att läsa igen om du vill. titta gärna extra på "balans" och "hörnstenar" där kanske du hittar något som kan hjälpa dig också. Men inte säkert eftersom vi alla fungerar olika. =)
Skicka en kommentar