Jag har bestämt mig, jag gör inget efterspel på dasken i ändan. Jag tänker, en gång, ingen gång. Men om det händer igen så måste jag göra något åt det.
Jag har pratat med en chef på mitt gamla ställe som varit bollplank under sjukskrivningen och övergången. Jag grämde mig över att jag var så långsam i tanken. Efter snacket med honom känns det som att det är okej, även nästa gång att jag inte är snabb i tanken. Det är bara bättre att vänta en stund så att jag inte agerar i affekt. Distans har jag ju pratat om förut här på bloggen, och jag tycker det är bra även här. Jag måste inte reagera snabbt.
Och jag ska minnas att jag inte gjort något fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
En gång må vara ingen gång. Men två gånger är en gång-gång.
Nej DU har verkligen inte gjort något fel. Jag förstår oxå att du inte reagerade just där och då. Det är en sån sak som lätt fastnar och "känns" efteråt. Kramar...
Näe, verkligen inte. Heja du :)
Nej du har verkligen inte gjort något fel! Och är det någon som ska vara skamsen och generad är det han! Man behöver inte vara snabb i tankarna. Du kan ju vända på steken också och se det positiva, en komplimang för din snygga rumpa :) Kram på dig!
Du har inte gjort fel! Det tycker inte jag heller.
Men nästa gång kan du fråga honom varför han gör så!
bra att du bestämt dig och tagit kontroll över situationen. Nu vet du att nästa gång det händer så vänder du inte andra kinden till...
Hoppas att det trots allt bara var en engångsföreteelse...
Pepp!
Visst är det lite konstigt att känna sig skamsen över att en annan människa beter sig illa. Borde inte höra hemma i mitt vokabulär... Eller hur jag ska förklara det. Humn...
Skicka en kommentar