tisdag 10 april 2007

vacuum

I min hjärna råder vacuum

Jag har en rädsla som gnager i mig
en oro som inte vill släppa

vart är jag på väg
var vill jag vara
och också, vill någon ha mig där?

Liten, rädd och taggig.

7 kommentarer:

Kerstin sa...

Jag älskar dina dikter :)

Maria Byström sa...

Så fint...

Gisan sa...

Jag vill ha dig där eller här eller var du än hamnar på livets stig. Kramar...

Sagan Om Livet sa...

Jag har också varit där - är där fortfarande ibland - vidbränd, utbränd, slut. Det är tungt, men med insikter och tankar kommer man vidare. Det är min övertygelse. För mig var det svårt att inse hur illa det var, att tolka tecknen som omgivningen såg - jag som presterar och går på max. Alltid. Överallt.

carulmare sa...

Oj, så motigt det kändes att gå till jobbet efter påsken. Jag är fast besluten, jag skall ha tillit (basta!)... och ändå gnager rädslan, tröttar mig. Som ett extra paket att bära på.

Christina W sa...

Det tar tid men det går...jag vet ....har själv varit där.

annika sa...

Jag tvärnitade strax före väggen och jag backar fortfarande emot den då och då men kliven ifrån den har blivit fler och fler. Å det är ungefär ett och etthalvt år sedan jag nitade.Sakta har jag återgått till jobbet och det har varit bra så jag blir lite fundersam när du så raskt är uppe i 80% - ta det varligt med dig själv!