söndag 29 april 2007

cool eller dumdristig?

Jag gav mig ut i min båt alldeles ensam, men jag kunde se tre andra seglare därute som tränade. Dit beger jag mig!, tänkte jag.

Väl ute slår jag runt två tre gånger. Jag övar på att ta mig upp i båten och välta tillbaka den, utan att behöva simma runt den (för det tar mycket energi) och slippa häva mig upp från aktern.

Nu ger dom andra sig av, plötsligt är det bara jag kvar. Tillbaka på undanvind (vinden i ryggen) kommer jag nästan ända fram till klubben. Nu gör jag en klassisk framåtflygning för det kommer en riktigt kraftig by och tar tag i mig bakifrån. Nu börjar jag bli lite skakis... Hur ska jag komma in till båtklubben, vinden ligger på rakt in och det blåser riktigt mycket nu!! Och jag är inte riktigt kompis med min nya båt.

En man står på bryggan och ser att jag har problem. Jag ger upp nu, och seglar förbi bryggan för att ropa till honom. "Det går inge bra", säger jag. Han ska hjälpa mig segla in den till klubben, dirigerar mig att komma mot bryggan (där man inte kan ha båten, men jag kan liksom ta mig dit), och det verkar som en bra idé. Jag kommer in mot bryggan, men fastnar med skotet (ett rep som sitter i seglet och till båten) i en boj. Båten välter, ligger nu ofrivillit "förtöjd" till en boj. Tack och lov lossnar inte skotet från bojen, för då hade jag drivit rakt in i en väldigt dyr och fin motorbåt som låg i vindens riktning...

Vid det här laget är jag kall, skrajsen, och helt urpumpad!

Min räddare i träskor lyckas till sist hala in mig med en lina som jag fått simma och hämta halvägs in till stranden (nu ännu mer kall). Liten flicka hel och skakis på bryggan. Räddaren seglar snyggt runt den till upptagnings-stället. Och jag pustar ut och måste andas, andas, andas. Vila, vila, vila. Tänka.

När båten är bärjad och så så säger min räddare att "du kanske inte ska segla själv när det blåser så här mycket...".

11 kommentarer:

Anonym sa...

Wow! Friskt vågat hälften vunnet!

Se det som så här. Det kunde slutat illa (det kan egentligen allting göra) men nu gjorde det inte det.

Hurra för dig och räddaren såklart!

Anonym sa...

Det finns de som lyder råd... och så de som vill prova själv. Jag tror jag också hör mest till den senare gruppen. Vi kan bli väldigt visa med åren, om vi överlever... :)

Jo, jag såg giraffen.... Vet inte om jag vågar säga det, för det låter så dumt, men jag trodde det var ett mjukdjur...!!! En närbild på ett mjukdjur ute i naturen. Nu förstår jag ju var fotografen måste ha befunnit sig...

loppispoppis sa...

maria: ja, jag tänker ju att jag måste våga för att lära mig något! Och det går inte att garantera att det alltid går bra... =)

Räddaren var cool iallafall, lugn som en filbunke medans jag fnittrade nervöst från toppen av min fallna båt...

loppispoppis sa...

carulmare: Jag håller med, jag vill prova allt, gärna nya saker (har ej provat droger...). Jag tycker inte jag kan tacka nej till något som jag inte vet vad det är utan att ta reda på mer.

Giraffen carulmare och jag pratar om är här. =) Den är alldeles äkta och i afrika. Lejonet likaså. Kul att du trodde det var ett mjukdjur. =)

Anonym sa...

Helt rätt inställning. Det är av "misstagen" du lär dig! Var beredd på många vurpor och ofrivilliga bad så byggs modet och skickligheten upp.

På'ett igen, bara ;-)

Anonym sa...

Det är oftast ändå lättare med dessa konkreta fysiska utmaningar och stärkande om man klarar dem, än de mer svårbegripliga psykiska, mentala och intellektuella utmaningar vi sätter oss i utan att ens märka det förrens vi ligger i vattnet, men bara en hand ovanför ytan. Se till att ha ombyte med, flytväst på och ut igen:)

För som jag ser det är det ändå något gott att klara det svåra, om inte på första försöket, så nästa gånge, eller nästa

Anonym sa...

Jag tycker att det var både coolt och dumdristigt. men man måste våga för att vinna. "Go girl!" Kramar...

loppispoppis sa...

maria: jag ska segla igen, ska bara kurera mig först. Har varit öm i hela kroppen idag, feber också... och snuvig... Ska bli kul att segla igen på tisdag eller onsdag. =)

loppispoppis sa...

bless: du är så klok. Ja, jag undrar verkligen hur jag ska lära mig av mina misstag, eller andras misstag när det gäller psykologiska misstag. Det är ju så jobbigt att behöva kliva i varje grop här i livet. Men jag lär mig av det iallafall, vare sig jag vill eller inte. =)

loppispoppis sa...

gisan: vad roligt att du tycker det... jag tror det stämmer väldigt väl...

Kerstin sa...

Men guuuud - skönt att det gick bra. Man lär som länge man lever. Puss.