| My Inner Child Is Surprised |
 I see many things through the eyes of a child. Meaning, I am rarely cynical or jaded. I cherish all of the details in life. Easily fascinated, I enjoy experiencing new things. |
lördag 31 mars 2007
mitt inre barn
as-dålig hängmatta till säng
Guu vad skönt att vara hemma igen!
MEN guu vad dålig min säng är, jag måste köpa en ny! Jag sov så otroligt bra i Alperna. Den här hemma är en riktig hängmatta.
Jag köpte med mig fyra olika sorters ostar, och sex olika patéer. Mums! Nu blir det gott-gotti-gott-gott kommande veckorna.
MEN guu vad dålig min säng är, jag måste köpa en ny! Jag sov så otroligt bra i Alperna. Den här hemma är en riktig hängmatta.
Jag köpte med mig fyra olika sorters ostar, och sex olika patéer. Mums! Nu blir det gott-gotti-gott-gott kommande veckorna.
fredag 30 mars 2007
sol och ögongodis
Idag har det också varit sol. Drack just en Erdinger i solen. Sista åket är gjort. Och i morgon hemfärd. Det har varit så skönt och avkopplande. Igår flörtade två killar hejdlöst med mig o S i en lift. Det var ganska underhållande. Ögongodis. :)
onsdag 28 mars 2007
sol och kaffe latte
Mumma för själen. :) tagit det riktigt lugnt i backen idag. Vi fick igår reda på att våra jobb inte finns kvar när vi kommer hem. Alla ska omplaceras. Vår verksamhet flyttas utomlands. Min reaktion var; Spännande!
tisdag 27 mars 2007
toppgalen
Nu på 3456 meter. Solen skiner och jag bara njuter. :) tyvärr kan jag inte lägga upp bild tror jag... :( annars skulle jag gärna dela med mig. :) kram på er, stay tuned...
måndag 26 mars 2007
muskulär trötthet
Fyrtio centimeter nysnö i morse. Ligger nu näck på sängen och har just duschat. De andra kör ett tag till, men jag ska vila. Väcktes i natt varannan minut av en mobil. Förbannade samsung-funktion att blippa tills man läser sms-et. Suck... :)
söndag 25 mars 2007
puder till knäna
...blossande kinder, blåmärke på armen, halft avbiten tunga, numera stretchade ben, allmänt mör o go. Var uppe på 3488 meter. Skriver via mobilen i mörkret i sängen. Ska sova nu så jag orkar med imorgon. Får se om jag är lika toppgalen då... :)
lördag 24 mars 2007
öl i solen, fondue i baren
Massor med snö i Val d'Isere. Sommartid i morgon så det är sovdags nu.
Aah, härligt!
Aah, härligt!
resa och problem
Jag har haft problem med att komma åt denna sida. Är det fler som har det? Vi ses om en vecka igen...
torsdag 22 mars 2007
sjysst, rosetta
I Rosetta Stens intervju idag i Förkväll, om hennes bok Chefer från helvetet.
Mobbing på jobbet handlar om brist på respekt. Mmmm. Musik i mina öron. Vääääldigt bekant.
Och Rosetta säger, precis som Liza&Lotta i "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra" att andra orsaker till missförhållanden mellan chef-medarbetare är;
bristande kommunikation, för lite feedback.
Vidare gäller det att exponera sig, säger Lisa&Lotta, vilket Rosetta verkligen klarar av galant, om inte på jobbet (vet inte jag något om vad gäller Rosetta) så på andra arenor (Lisa&Lottas förslag var på dagis/skola, etc).
Vidare säger Rosetta, precis som Liza&Lotta -- hitta alierade. På jobbet. Se till att ställa upp för varandra, skapa pakter.
Wow, spännande inslag.
djävla subba
Blev just omkörd på ica av en tjej i 35+ åldern med barnvagn. Det var ett ställe med två kassor och kön gick som en kö som delade sig i två. Jag stod fint och väntade och så körde hon upp bredvid mig, med vagnen helt klart framför mig.
Dhööööh, om jag står här bakom henne så borde hon väl fatta att jag kom hit först, tänkte jag. Eller hur tänker hon nu... Nä, hon står kvar. Så jag kikar lite på henne. Hon vänder sig efter ett tag (jag fortfarande som en fågelholk) och säger "vilken kö står du i då?". ÖÖÖÖh, säger jag och chippar efter luft. Och hon vänder sig mot sin son och fortsätter ignorera mig.
Hon "tog" sig en plats en bit fram i kön helt enkelt. Men varför? För att hon kunde? För att jag inte protesterade? Det syntes väl inte i förväg att jag inte skulle protestera? Kan hon ha missat att se att jag stod där trots att hon var tvungen att akta mig med sin barnvagn?
Finns det inget rätt och riktigt?
Dhööööh, om jag står här bakom henne så borde hon väl fatta att jag kom hit först, tänkte jag. Eller hur tänker hon nu... Nä, hon står kvar. Så jag kikar lite på henne. Hon vänder sig efter ett tag (jag fortfarande som en fågelholk) och säger "vilken kö står du i då?". ÖÖÖÖh, säger jag och chippar efter luft. Och hon vänder sig mot sin son och fortsätter ignorera mig.
Hon "tog" sig en plats en bit fram i kön helt enkelt. Men varför? För att hon kunde? För att jag inte protesterade? Det syntes väl inte i förväg att jag inte skulle protestera? Kan hon ha missat att se att jag stod där trots att hon var tvungen att akta mig med sin barnvagn?
Finns det inget rätt och riktigt?
onsdag 21 mars 2007
effektiv, funktionell, men känner mig ytlig
sådär ja, jag är uppe och rullar.
Dock iproppad lyckopiller som jag får biverkningar av i form av illamående och en lätt obehagskänsla.
Är det så här jag vill ha det? Livet rullar på. Jag hittar på femtioelva saker jag borde göra. Schemat blir lätt fullproppat med saker som är mer eller mindre viktiga att få gjorda, i någon sorts blandning av att ha lust och prio-ordning.
Hur är det egentligen med min prio-ordning. Jag gillar att få planera själv, ge mig de stora deadlines så ska jag jobba mot dem. Vilket betyder att jag kan pressa mig själv att jobba mer i perioder för att nå ett visst mål. När det sedan visar sig att målet flyttar på sig, deadlines skjuts på framtiden, och jag måste jobba lika hårt igen, vidare, då blir det ju tungt.
Om någon kommer med en piska och en hög med måsten, så tycker jag inte det är roligt längre. Varför är det så? Lusten försvinner, liksom. Går det att lära sig ha arbetsglädje ändå?
Jag kan känna att det man gör på jobbet, varför gör vi egentligen det. Vad är det för nytta med att vi gör saker tre månader snabbare eller långrammare? Det handlar bara om pengar i slutändan, inte männsikorna som gör det hela. Det gör mig arg. Vi måste kunna ha roligt också. Hur ska jag annars kunna finna meningen med livet i mitt jobb, finna mening i tillvaron på jobbet och känna att det är viktigt.
Och vad vill jag att livet ska bestå av egentligen? Jobb -- inte som det har varit iallafal (övertid varannan dag), men också vänner, familj, fritid, drömmar och personliga mål. ANDRUM.
Vad ska finnas i mitt andrum? Tid att tänka. Tid att vara. Tid att bara vara. Tid att finnas till. Tid att älska. Tid att njuta. Tid att förundras.
Naturen därute, har ni sett den? Den spricker upp nu! Det kommer skott i trädgårdarna, nyckelpigorna vaknar!
Så som det har kännts de senaste tre dagarna är jag inte säker att jag vill ha det. Livet fungerar, jag fungerar, men är det till min nytta? Hinner jag finnas till? Eller är det bara för att jag ska komma åter och vara god medborgare och jobba igen?
Jag känner mig effektiv och funktionell. Men ytlig. Jag känner mig stressad av att göra frukost. Börjar ibland tänka som innan (har jag inte lärt mig något), att försöka göra saker så effektivt som möjligt -- om jag trycker igång brödrosten innan jag börjar plocka ut ur kylskåpet behöver jag inte vänta lika länge på att brödskivorna har tinats och rostats som om jag gör tvärtom. Om jag gör si så går det fortare så... Ååååh, låt mig bara få strosa runt och leva och inte ha några andra deadlines förutom min egen hunger och andra behov jag må ha.
Känner mig också ytlig i mig själv, i mina tankar. Känns som om jag inte tänker lika svåra och bearbetande tankar längre. Jag som tror på kroppens helande kraft, jag kanske borde ha struntat i de här jäkla pillren och kört den svåra vägen?
Dock iproppad lyckopiller som jag får biverkningar av i form av illamående och en lätt obehagskänsla.
Är det så här jag vill ha det? Livet rullar på. Jag hittar på femtioelva saker jag borde göra. Schemat blir lätt fullproppat med saker som är mer eller mindre viktiga att få gjorda, i någon sorts blandning av att ha lust och prio-ordning.
Hur är det egentligen med min prio-ordning. Jag gillar att få planera själv, ge mig de stora deadlines så ska jag jobba mot dem. Vilket betyder att jag kan pressa mig själv att jobba mer i perioder för att nå ett visst mål. När det sedan visar sig att målet flyttar på sig, deadlines skjuts på framtiden, och jag måste jobba lika hårt igen, vidare, då blir det ju tungt.
Om någon kommer med en piska och en hög med måsten, så tycker jag inte det är roligt längre. Varför är det så? Lusten försvinner, liksom. Går det att lära sig ha arbetsglädje ändå?
Jag kan känna att det man gör på jobbet, varför gör vi egentligen det. Vad är det för nytta med att vi gör saker tre månader snabbare eller långrammare? Det handlar bara om pengar i slutändan, inte männsikorna som gör det hela. Det gör mig arg. Vi måste kunna ha roligt också. Hur ska jag annars kunna finna meningen med livet i mitt jobb, finna mening i tillvaron på jobbet och känna att det är viktigt.
Och vad vill jag att livet ska bestå av egentligen? Jobb -- inte som det har varit iallafal (övertid varannan dag), men också vänner, familj, fritid, drömmar och personliga mål. ANDRUM.
Vad ska finnas i mitt andrum? Tid att tänka. Tid att vara. Tid att bara vara. Tid att finnas till. Tid att älska. Tid att njuta. Tid att förundras.
Naturen därute, har ni sett den? Den spricker upp nu! Det kommer skott i trädgårdarna, nyckelpigorna vaknar!
Så som det har kännts de senaste tre dagarna är jag inte säker att jag vill ha det. Livet fungerar, jag fungerar, men är det till min nytta? Hinner jag finnas till? Eller är det bara för att jag ska komma åter och vara god medborgare och jobba igen?
Jag känner mig effektiv och funktionell. Men ytlig. Jag känner mig stressad av att göra frukost. Börjar ibland tänka som innan (har jag inte lärt mig något), att försöka göra saker så effektivt som möjligt -- om jag trycker igång brödrosten innan jag börjar plocka ut ur kylskåpet behöver jag inte vänta lika länge på att brödskivorna har tinats och rostats som om jag gör tvärtom. Om jag gör si så går det fortare så... Ååååh, låt mig bara få strosa runt och leva och inte ha några andra deadlines förutom min egen hunger och andra behov jag må ha.
Känner mig också ytlig i mig själv, i mina tankar. Känns som om jag inte tänker lika svåra och bearbetande tankar längre. Jag som tror på kroppens helande kraft, jag kanske borde ha struntat i de här jäkla pillren och kört den svåra vägen?
chefer från helvetet
Missa inte Rosetta Sten när hon pratar om sin bok, Chefer från helvetet i TV imorgon; under förmiddagen hos Malou von Siverts i Efter Tio och sedan i flickorna i Förkväll vid 17:45.
Kanhända denna bok är den jag borde köpa för att förstå mig på vad som hänt mig senaste halvåret.
Kanhända denna bok är den jag borde köpa för att förstå mig på vad som hänt mig senaste halvåret.
min dag idag
Detta har jag tänkt jag ska göra;
spela på min flöjt en stund (har inte gjort det på en vecka)
göra avslappningsövningar (inte heller gjort senaste veckan)
promenera i solen!!
flytta en bokhylla (kanske jag inte orkar)
packa väskan för nästa vecka (måste jag göra, det börjar dra ihop sig!!)
vattna blommorna...
Jag får se hur mycket jag hinner. Känner mig trött idag. Kanske för att jag glömt äta frukost! Får göra det allra först nudå.
spela på min flöjt en stund (har inte gjort det på en vecka)
göra avslappningsövningar (inte heller gjort senaste veckan)
promenera i solen!!
flytta en bokhylla (kanske jag inte orkar)
packa väskan för nästa vecka (måste jag göra, det börjar dra ihop sig!!)
vattna blommorna...
Jag får se hur mycket jag hinner. Känner mig trött idag. Kanske för att jag glömt äta frukost! Får göra det allra först nudå.
tisdag 20 mars 2007
jorå, visst kunde jag dreja...
...inte trodde jag att det skulle gå så lätt, för det var ju jättelänge sedan! Jag drejade upp hela TVÅ kilo lera! Det blev sex pennställ, helt enkelt. Försökte göra koppar, men det blev raka bägare, liksom. Men supertunna. Ska beskicka dem nästa gång.
Men guuuu, så trött jag blev. Kändes som att gå in i en dimma och två och en halv timma senare komma ut igen. Jag satt liksom inkapslad i en bubbla, och typ jollrade. Superkoncentrerad (men ingen tunga ;) och sedan typ klar, och ur-slut. Joller. Har ni känt att hjärnan blir som en tvättsvamp någongång? Så kändes det.
Men guuuu, så trött jag blev. Kändes som att gå in i en dimma och två och en halv timma senare komma ut igen. Jag satt liksom inkapslad i en bubbla, och typ jollrade. Superkoncentrerad (men ingen tunga ;) och sedan typ klar, och ur-slut. Joller. Har ni känt att hjärnan blir som en tvättsvamp någongång? Så kändes det.
en träffande bok trodde jag
Den här boken köpte jag för att jag trodde att den handlade om mig och min chef;"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra", men tji fick jag för den handlade inte om oss, utan om kvinnor i allmänhet på arbetsmarknaden (och annars). Hur det kan te sig hemmavid och hur vårat jämställda (eller icke) samhälle ser ut idag. Och har.
Har dock inte läst ut den ännu, men är lite besviken. :(
västindien
längtans vindar
längtans tankar
livet finns ju här
mina tankar där
på inandning är
jag i min tanke
där i drömmar
leker i vattnet
finns vid havet
doftar salt och
ljummen luft är
och fyller mina
lungor min rara
underbara vy är
ofattbar vacker
jag stannar där
och önskar åter
vara annorstädes
spännande dag idag
Jag ska keramik:a för första gången på säkert tre år idag. Jag hade en period för ungefär sex år sedan när jag höll på jättemycket, för jag var arbetslös och hade massor av tid. Tre av de stora flyttlådorna som numera står på vinden efter helgens kartongflytt innehåller alstren från denna tid. Det mesta som jag gjort har jag dock gett bort. :) Ska bli kul att se om jag kan dreja fortfarande!!
Innan keramiken ska jag yoga! Måste sticka nu om jag ska hinna till yogan. Yiiieha!
Innan keramiken ska jag yoga! Måste sticka nu om jag ska hinna till yogan. Yiiieha!
måndag 19 mars 2007
space clearing
Det finns olika sorters space clearing. Sådant vi lär oss genom feng shui, eller sådan vi helt enkelt gör ändå. Idag var jag med mina lådor till Myrorna på Götgatan. Jag fick kånka själv, för de hade lunchrast de som jobbade där. Men de var jättesnälla och jag fick tillbaka mina fina flyttkartonger också, för de är ju ganska dyra.
Och så hörde jag en tant som skällde ut hon som stod ensam i kassan för att de inte hade gratis påsar. Hon tyckte de skulle vara gratis för att det står Myrorna på dom. Konstigt, tanten var ju inte född igår. Har hon aldrig varit på ICA?
Jag är fashinerad över hur skönt det är att städa och rensa och ge bort. Hur kommer det sig att det är så otroooooligt sköööööööööönt? Det känns skönt i hjärtat, och det känns skönt i lägenheten, och det är lättare att gå. Och det känns bättre att öppna garderoben -- för allt som hänger där hänger av en andledning. Varje sak, varje bok, varje klädesplagg har jag valt att ha kvar. De är inte kvar av vana, eller av en slump.
Och så hörde jag en tant som skällde ut hon som stod ensam i kassan för att de inte hade gratis påsar. Hon tyckte de skulle vara gratis för att det står Myrorna på dom. Konstigt, tanten var ju inte född igår. Har hon aldrig varit på ICA?
Jag är fashinerad över hur skönt det är att städa och rensa och ge bort. Hur kommer det sig att det är så otroooooligt sköööööööööönt? Det känns skönt i hjärtat, och det känns skönt i lägenheten, och det är lättare att gå. Och det känns bättre att öppna garderoben -- för allt som hänger där hänger av en andledning. Varje sak, varje bok, varje klädesplagg har jag valt att ha kvar. De är inte kvar av vana, eller av en slump.
visdomsord på klimakteriekärringens blog
På klimakteriekärringens blog kan du läsa några riktigt sköna rader. Läs hennes inlägg Visdomsord till alla kvinnor därute, som jag hittade via Annelies blogg.
101 dalmatinervalpar stulna!
Ett-hundra-en dalmatinervalpar har idag blivit stulna från rondellen i Johanneshov.
Om ni ser eller hör något om dem, och känner igen dem från tidigare beskrivning så är jag innerligt tacksam om ni skriver en kommentar här.
Om ni ser eller hör något om dem, och känner igen dem från tidigare beskrivning så är jag innerligt tacksam om ni skriver en kommentar här.
söndag 18 mars 2007
jag blev tagen av anneli och tom
jag blev tagen av Anneli och Tom. Så nu får jag inse att jag också måste dra mitt strå till stacken. Utmaningen går ut på att skriva sex konstiga saker om sig själv, och sedan passa vidare till sex andra bloggare. Eftersom hela bloggvärlden redan har blivit tagen så kommer jag inte skicka vidare.
Sex saker som jag gör:
• jag får ibland myror i benen, vilket gör att jag måste vicka på fötterna eller röra på mig ända tills jag går och sover, annars kryper det i hela höfterna och benen
• när jag blir stressad blir jag blockerad och det kan yttra sig i att jag får mindre gjort, och gör allt halvfärdigt, och inget färdigt, och så blir jag förvirrad och disträ
• om jag blir pressad kan hjärnan stanna till, och tankarna liksom fastna. Då kan det bli så att jag pratar jääääääääääätttelåååååååååååångsamt
• jag får mycket gas i magen av all sorts lök, men sedan jag lärt mig prutta (sic!) och rapa (sic!) kan jag äta lök utan att bli sjuk av det :) innan var jag tvungen att undvika det, annars fick jag magknip
• när jag koncentrerar mig på något så sticker jag ut tungan. Märker ibland när jag promenerar på stan att tungan åker ut lite. Suck.
• jag tittar nästan aldrig på TV. Nu har jag tänkt att öva med att följa Brothers & Sisters. Senast jag följde något på TV var när jag pluggade och kollade på Ally McBeal (för typ tio år sedan). Och jag är inte ens Calista Flockhart fan.
Sex saker som jag gör:
• jag får ibland myror i benen, vilket gör att jag måste vicka på fötterna eller röra på mig ända tills jag går och sover, annars kryper det i hela höfterna och benen
• när jag blir stressad blir jag blockerad och det kan yttra sig i att jag får mindre gjort, och gör allt halvfärdigt, och inget färdigt, och så blir jag förvirrad och disträ
• om jag blir pressad kan hjärnan stanna till, och tankarna liksom fastna. Då kan det bli så att jag pratar jääääääääääätttelåååååååååååångsamt
• jag får mycket gas i magen av all sorts lök, men sedan jag lärt mig prutta (sic!) och rapa (sic!) kan jag äta lök utan att bli sjuk av det :) innan var jag tvungen att undvika det, annars fick jag magknip
• när jag koncentrerar mig på något så sticker jag ut tungan. Märker ibland när jag promenerar på stan att tungan åker ut lite. Suck.
• jag tittar nästan aldrig på TV. Nu har jag tänkt att öva med att följa Brothers & Sisters. Senast jag följde något på TV var när jag pluggade och kollade på Ally McBeal (för typ tio år sedan). Och jag är inte ens Calista Flockhart fan.
ångest, men ork!
Det känns som om jag håller på att komma tillbaka igen. Jag har en molande ångest som går lite upp och ner, och illamående av tabletterna. Men jag orkar göra saker igen!
I helgen har jag:
• varit på centralbadet och fått massage
• varit på en hel-skön pub i gamla stan och supit J under bordet
• varit på vildmarksmässan och strosat
• varit på IKEA, och fintittade lite
• myst en massa
• läst en bok
• först gått igenom och sedan flyttat fjorton (!) lådor till vinden
• gått igenom och packat upp ytterligare åtta (!) lådor
• packat in ytterligare tio (!) lådor i bilen som ska till myrorna imorgon
• packat en hel låda med grejer som jag ska sälja på tradera
• tittat lite på min gamla släktforskning
• anmält mig till båtplats på segelklubben
• pratat med en snubbe som ska hjälpa mig att inte köpa båt för dyrt, när det blir dags
• städat toaletten
• sitter nu vid brasan och bloggar...
jag har inte:
• gjort mina avslappningsövningar
• spelat flöjt
• promenerat, för det har ju regnat...
Och det har varit skönt att göra allt detta, och jag har inte kännt mig stressad som jag ofta blir. Jag brukar tänka i många steg framåt och försöka göra allt så "effektivt" som möjligt, med följd av att jag blir överväldigad av mängden jobb att jag inte får något gjort...
I helgen har jag:
• varit på centralbadet och fått massage
• varit på en hel-skön pub i gamla stan och supit J under bordet
• varit på vildmarksmässan och strosat
• varit på IKEA, och fintittade lite
• myst en massa
• läst en bok
• först gått igenom och sedan flyttat fjorton (!) lådor till vinden
• gått igenom och packat upp ytterligare åtta (!) lådor
• packat in ytterligare tio (!) lådor i bilen som ska till myrorna imorgon
• packat en hel låda med grejer som jag ska sälja på tradera
• tittat lite på min gamla släktforskning
• anmält mig till båtplats på segelklubben
• pratat med en snubbe som ska hjälpa mig att inte köpa båt för dyrt, när det blir dags
• städat toaletten
• sitter nu vid brasan och bloggar...
jag har inte:
• gjort mina avslappningsövningar
• spelat flöjt
• promenerat, för det har ju regnat...
Och det har varit skönt att göra allt detta, och jag har inte kännt mig stressad som jag ofta blir. Jag brukar tänka i många steg framåt och försöka göra allt så "effektivt" som möjligt, med följd av att jag blir överväldigad av mängden jobb att jag inte får något gjort...
fredag 16 mars 2007
etthundraen rondellhundar
Ni har väl inte missat fenomenet rondellhund? Går du från gullmarsplan, enligt denna karta (Lat: N 59º 17' 45.95", Long: E 18º 4' 10.44") kommer du hitta ett gäng dalmatinervalpar. Mera bestämt 101 stycken som har parkerat sig i en rondell. De flesta rondeller har en hund. Men denna har ett-hundra-en stycken!! Alla är vita med svarta prickar, utom en som är svart med vita prickar!
torsdag 15 mars 2007
missa inte frans ikväll...
Ikväll kl. 20 på Mosebacke är spelningen jag nämnde tidigare, med Frans Haraldsen. Det är slut med biljetter på Louie Louie, men det kommer släppas 40 till i dörren på Mosebacke strax innan åtta.
piller i långa baner tre
Det gick inte att bara skriva sig ur detta, som jag egentligen hade tänkt. Nu har jag ätit piller i sex dagar -- och haft oro och värre ångest än någonsin. Men jag fortsätter ta dom förbannade pillren. Mina heter Citalopram har jag för mig.
onsdag 14 mars 2007
guidad meditation
Igår kväll var jag på aurarensning, guidad meditation, något mera som jag inte minns vad det hette, och så lyssnade jag till mirakelsagor.
Jag har aldrig förut gjort något av allt detta. Inte ens meditierat.
Under den guidade meditationen gick jag barfota på en stig, genom en skog, och kom fram till en glänta. Vinden fläktade i trädkronorna. Därframme på stigen stod en man och fyra barn och välkomnade mig. De var så glada att se mig. De omfamnade mig.
Det var meningen att vi skulle möta våra inre guider, men jag mötte min framtida familj.
Fyra (!) barn. Hur ska det gå till. Jag som snart fyller 32 och som tänkte sätta in spiral om ett par veckor...
Jag har aldrig förut gjort något av allt detta. Inte ens meditierat.
Under den guidade meditationen gick jag barfota på en stig, genom en skog, och kom fram till en glänta. Vinden fläktade i trädkronorna. Därframme på stigen stod en man och fyra barn och välkomnade mig. De var så glada att se mig. De omfamnade mig.
Det var meningen att vi skulle möta våra inre guider, men jag mötte min framtida familj.
Fyra (!) barn. Hur ska det gå till. Jag som snart fyller 32 och som tänkte sätta in spiral om ett par veckor...
tisdag 13 mars 2007
manipulation, integritet och självkänsla
Mmmm, jag tycker mig förstå vad mitt dilemma ligger.
När det inte finns regler (Tillägg: som henrik pratar om i sitt inlägg om integritet) att luta sig mot, och jag inte kan diskutera saken med kolleger och bilda mig egna "regler" så viker min självkänsla. Jag blir svagare för jag känner inte om jag vet om jag har rätt. Jag frågar mig, denna känsla jag har, var kommer den ifrån, och varför har jag den, och har jag rätt att känna så. Jag vet ju rent sådär att visst får jag känna så!
Har jag då en manipulativ chef som rubbar mina grundstenar, trampar på mina värderingar, då blir det liksom supersvårt.
Jag måste då hela tiden vara så stark och kunna säga att nä, jag ska inte jobba i helgen -- jag har ju bett om extra ledigt denna fredag och det vet du. Eller, nä, jag kan inte jobba övertid min första dag efter semestern, detta hade du fått planera lite bättre. Vad menar du med att jag inte klarar xxx, jag gör ju detta idag. Jaha, menar du rent hypotetiskt att jag inte kommer klara detta i framtiden?
Äsch, det är svårt att förklara hur jag känner det. Det som har hänt är att jag har blivit pressad att göra mer och mer, samtidigt som hon har ifrågasatt det jag gör -- och jag har fått ifrågasätta tillbaka och försöka förstå vad hon baserar detta på -- och det har visat sig att det inte fanns någon grund. Oerhört frustrerande och underminerande.
Kanske är det just det att jag har känt mig manipulerad som har gjort att jag har fått en törn i min självkänsla, och därmed också min integritet. Jag har kämpat och kämpat och varit extra noggrann för att inget av de hypotetiska påståendena ska bli sanna. Och kämpat med att förstå vad jag behöver göra. Bättre.
Det har tagit min energi. Det var det som fick mig att gå in i väggen.
Men det var inte hennes "fel". Det är "mitt fel". För att jag inte stod på mig. För att jag tillät mig manipuleras. För att jag tillät mig pressa mig själv ytterligare. För att jag är en tävlingsmänniska.
Det är jag som måste ändra mig. Det är jag som måste lära mig. Det är jag som måste klara av detta om det händer igen. Allt hänger på mig.
När det inte finns regler (Tillägg: som henrik pratar om i sitt inlägg om integritet) att luta sig mot, och jag inte kan diskutera saken med kolleger och bilda mig egna "regler" så viker min självkänsla. Jag blir svagare för jag känner inte om jag vet om jag har rätt. Jag frågar mig, denna känsla jag har, var kommer den ifrån, och varför har jag den, och har jag rätt att känna så. Jag vet ju rent sådär att visst får jag känna så!
Har jag då en manipulativ chef som rubbar mina grundstenar, trampar på mina värderingar, då blir det liksom supersvårt.
Jag måste då hela tiden vara så stark och kunna säga att nä, jag ska inte jobba i helgen -- jag har ju bett om extra ledigt denna fredag och det vet du. Eller, nä, jag kan inte jobba övertid min första dag efter semestern, detta hade du fått planera lite bättre. Vad menar du med att jag inte klarar xxx, jag gör ju detta idag. Jaha, menar du rent hypotetiskt att jag inte kommer klara detta i framtiden?
Äsch, det är svårt att förklara hur jag känner det. Det som har hänt är att jag har blivit pressad att göra mer och mer, samtidigt som hon har ifrågasatt det jag gör -- och jag har fått ifrågasätta tillbaka och försöka förstå vad hon baserar detta på -- och det har visat sig att det inte fanns någon grund. Oerhört frustrerande och underminerande.
Kanske är det just det att jag har känt mig manipulerad som har gjort att jag har fått en törn i min självkänsla, och därmed också min integritet. Jag har kämpat och kämpat och varit extra noggrann för att inget av de hypotetiska påståendena ska bli sanna. Och kämpat med att förstå vad jag behöver göra. Bättre.
Det har tagit min energi. Det var det som fick mig att gå in i väggen.
Men det var inte hennes "fel". Det är "mitt fel". För att jag inte stod på mig. För att jag tillät mig manipuleras. För att jag tillät mig pressa mig själv ytterligare. För att jag är en tävlingsmänniska.
Det är jag som måste ändra mig. Det är jag som måste lära mig. Det är jag som måste klara av detta om det händer igen. Allt hänger på mig.
måndag 12 mars 2007
tussilago, vinterlämningar och vårsus
Här är dom, vårens första aningar; gångar från ? möss som har varit gömda under snön hela vintern och kommit fram först nu,
Tussilago, och även snödroppar och krokus! Och lilla jag blev rastad i hela en och en halv timma ute i solen, promenerandes. Mmmmm!
Tussilago, och även snödroppar och krokus! Och lilla jag blev rastad i hela en och en halv timma ute i solen, promenerandes. Mmmmm!
målfokus
Jag har fått i "order" ;) på tillämpade avslappning (där jag går och lär mig slappna av...) att varje dag,
eller egentligen bara minst tre gånger i veckan, eftersom jag är en sådan där typ A personlighet så kommer jag ju ta det som någon slags tävling, trodde hon:
• Göra avslappningsövning enligt Avspänning Träningsprogram för Kropp och Själ.
• Promenera
• Spela flöjt, för det har jag inte gjort på jäääättelänge
eller egentligen bara minst tre gånger i veckan, eftersom jag är en sådan där typ A personlighet så kommer jag ju ta det som någon slags tävling, trodde hon:
• Göra avslappningsövning enligt Avspänning Träningsprogram för Kropp och Själ.
• Promenera
• Spela flöjt, för det har jag inte gjort på jäääättelänge
söndag 11 mars 2007
integritet
jag tror jag har en ganska hög sådan
jag väljer vad jag "vill bjuda på"
och till vem
jag har sådant jag väljer att vara offentligt "privat" med
historier, anekdoter,
något av mina intressen,
men aldrig något jag inte medvetet valt
när jag var yngre kände jag att jag kunde bli för spontan
och vara mer öppen än jag hade velat
nu är jag mer selektiv
några få nära vänner
som känner till mitt riktiga jag
mina mörka sidor
mina tankar på livet
men också min snuskiga humor
och mina höra fel, rätt ;)
de som inte känner mig på det sättet
blir förvåndade
när de hört att jag är sjukskriven
de säger, men hon som är så sprudlande glad jämt
så var det i gymnasiet,
så är det nu idag på jobbet
men vad är integritet egentligen?
vad är integritet för dig?
jag väljer vad jag "vill bjuda på"
och till vem
jag har sådant jag väljer att vara offentligt "privat" med
historier, anekdoter,
något av mina intressen,
men aldrig något jag inte medvetet valt
när jag var yngre kände jag att jag kunde bli för spontan
och vara mer öppen än jag hade velat
nu är jag mer selektiv
några få nära vänner
som känner till mitt riktiga jag
mina mörka sidor
mina tankar på livet
men också min snuskiga humor
och mina höra fel, rätt ;)
de som inte känner mig på det sättet
blir förvåndade
när de hört att jag är sjukskriven
de säger, men hon som är så sprudlande glad jämt
så var det i gymnasiet,
så är det nu idag på jobbet
men vad är integritet egentligen?
vad är integritet för dig?
fredag 9 mars 2007
att göra avkall på mitt jag
jag är i en bubbla
andra har sina egna bubblor
min bubbla blir mindre och mindre, jag
talar inte om var min gräns på min bubbla går
tunnelseende, svårt att andas
tillslut måste jag protestera
men då är det ganska sent
jag är så himla bra på att anpassa mig
se till andras behov före mina
men det funkar ju inte,
jag måste göra tvärtom,
och det vet jag egentligen
tävlingsmänniska
jag vet att jag kan anstränga mig lite till
jag kan alltid pressa mig lite till
klara av lite mer
arbeta lite längre
korta av lunchen
avstå från fika i ett år
gå lite fortare
men jag tappar livsgnistan (tydligen)
sexlusten
lust att känna
lust att se
lust att glädjas
lusten att inspireras
urtappad på all ork
gick jag idag och började om igen se världen
jag såg gärdet och lidingö från kaknäs
jag såg solglitter i isflaken vid rosenbad
jag såg hundbajs på riddarholmen
grus, grus och åter grus över
söders två mest kända pucklar
lusten kom till mig på st.paulsgatan
en keramikverkstad
jag ska keramika igen
imorgon vill jag redan --
jag har sådan lust,
måndag kanske!!
andra har sina egna bubblor
min bubbla blir mindre och mindre, jag
talar inte om var min gräns på min bubbla går
tunnelseende, svårt att andas
tillslut måste jag protestera
men då är det ganska sent
jag är så himla bra på att anpassa mig
se till andras behov före mina
men det funkar ju inte,
jag måste göra tvärtom,
och det vet jag egentligen
tävlingsmänniska
jag vet att jag kan anstränga mig lite till
jag kan alltid pressa mig lite till
klara av lite mer
arbeta lite längre
korta av lunchen
avstå från fika i ett år
gå lite fortare
men jag tappar livsgnistan (tydligen)
sexlusten
lust att känna
lust att se
lust att glädjas
lusten att inspireras
urtappad på all ork
gick jag idag och började om igen se världen
jag såg gärdet och lidingö från kaknäs
jag såg solglitter i isflaken vid rosenbad
jag såg hundbajs på riddarholmen
grus, grus och åter grus över
söders två mest kända pucklar
lusten kom till mig på st.paulsgatan
en keramikverkstad
jag ska keramika igen
imorgon vill jag redan --
jag har sådan lust,
måndag kanske!!
vem tar hand om mig?
Ja, jag tar hand om mig.
Tröstar mig, är med mig,
klappar mig.
Äter gott. Sover länge.
Dricker gott te. Springer.
Klättrar, åker skridskor,
snowboard.
Sedan ser jag mig om.
Jag var inte ensam.
Vi åt tillsammans, sov
tillsammans, drack te,
njöt i varandras sällskap
Fortsätt så.
Tröstar mig, är med mig,
klappar mig.
Äter gott. Sover länge.
Dricker gott te. Springer.
Klättrar, åker skridskor,
snowboard.
Sedan ser jag mig om.
Jag var inte ensam.
Vi åt tillsammans, sov
tillsammans, drack te,
njöt i varandras sällskap
Fortsätt så.
torsdag 8 mars 2007
orosmoln
och allt vad det kan göra med mig!
Träffade doktorn idag, och var tvungen att fråga sådant jag oroat mig för;
* kan jag få kicken för att jag är sjukskriven? (Dum fråga, vá) Svar: Nope.
* om jag ska börja på en annan avdelning, de vet ju inte att jag inte brukar vara så här, hur ska jag kunna göra något ifrån mig, de kommer väl tycka jag är konsig... Svar: Vi ska se till att du är som vanligt innan du börjar jobba.
fler saker jag oroar mig för, som inte doktorn kan hjälpa mig med:
* löneförhandlingen om en månad, den kommer ju inte vara på min sida, och vem ska jag löneförhandla med? (får hjärtklappning när jag skriver detta) Jag har ju jobbat jättebra hela året, så dessa två sista månader när jag varit sjukskriven kommer ju inte ge mig någon löneförhöjning direkt...
Träffade doktorn idag, och var tvungen att fråga sådant jag oroat mig för;
* kan jag få kicken för att jag är sjukskriven? (Dum fråga, vá) Svar: Nope.
* om jag ska börja på en annan avdelning, de vet ju inte att jag inte brukar vara så här, hur ska jag kunna göra något ifrån mig, de kommer väl tycka jag är konsig... Svar: Vi ska se till att du är som vanligt innan du börjar jobba.
fler saker jag oroar mig för, som inte doktorn kan hjälpa mig med:
* löneförhandlingen om en månad, den kommer ju inte vara på min sida, och vem ska jag löneförhandla med? (får hjärtklappning när jag skriver detta) Jag har ju jobbat jättebra hela året, så dessa två sista månader när jag varit sjukskriven kommer ju inte ge mig någon löneförhöjning direkt...
fotoorgie
Min middag idag, knäcke med kvastfeningar, och stänger av parmesan, att blandas med denna:
tomatsoppa uruguaj med extra fräs,
och min favvosallad med avokado, vitlök, olivolja, balsamvinäger, santamarias salladskrydda, och annat gott. Att tilläggas bör att detta ska avnjutas med ett laxrosa vin från Waterford; Pecan Stream, direktimporterat. :)
jag vill tillbaka...
...hit. Men orkar inte!
Jag vill tillbaka till jobbet, men orkar inte.
Hur kan till och med något som jag tycker om att göra bli något jag inte klarar av?
Jag vill tillbaka till jobbet, men orkar inte.
Hur kan till och med något som jag tycker om att göra bli något jag inte klarar av?
onsdag 7 mars 2007
slut
Jag är nu slut. Jag orkar inte. Livsgnistan har tagit slut. Så nu pausar jag här.
Jag får tillägga att jag får återkomma. När den återvänt. Känns väldigt långt borta. Surfade dock runt på några av era bloggar, ni som har varit här och tassat hos mig. Orkade inte kommentera, dock. Förlåt mig. Känner mig helt oduglig.
Jag får tillägga att jag får återkomma. När den återvänt. Känns väldigt långt borta. Surfade dock runt på några av era bloggar, ni som har varit här och tassat hos mig. Orkade inte kommentera, dock. Förlåt mig. Känner mig helt oduglig.
måndag 5 mars 2007
att hitta en bubbla två
Jag har funderat lite. Nu till en annan sorts bubbla än den jag talade i att hitta en bubbla, som ju är att hitta en vilobubbla.
Jag funderade på att jag borde hitta en bubbla att skydda mig i. För att inte ta illa vid mig.
Jag träffade en kvinna innan jul, som under andra dagen på en kurs som jag då gick, lyckades ta sig igenom alla mina skyddsbarriärer på mindre än två minuter. Tre fyra meningar och så var hon där. Jag sa nej, nej, nej. I ökande styrka. Det var som om hon kom åt mig. Hon respekterade inte mina nej. Jag borde ha agerat annorlunda. Jag kunde tex ha ignorerat henne efter mitt första nej som hon inte respekterade. Det finns nog fler förhållningssätt än att ignorera...
Detta var som en snabbversion av det som hänt mellan min chef och mig. Jag har blivit om och om igen överkörd. Inte respekterad. Jag har sagt nej, nej, nej.
Jag sa till min väninna L förra veckan att jag ville hitta ett sätt att skydda mig. En mask som jag kan sätta upp liksom. Men hon blev nästan arg och sa att jag inte ska ändra mig, bara om och om igen hävda mig.
Vad handlar det då om, hur kan jag förhålla mig. Mina nej måste ju kunna vara nej, liksom. Utan att jag ska vara någon annan.
En närbesläktad tanke. Barnet därinne. Jag håller henne i handen. Jag kan skydda henne. Jag kan tala henne lugn. Det är bara ibland som mina barriärer rämnar. Varför vill jag veta, och jag vill kunna skydda barnet i mig.
Handlar det om att vissa människor utnyttjar mig och min svaghet när de ser den? Så som min chef har gjort. Är det något i min person som jag själv ansvarar för att de tar och pillar just där det gör ondast? Är det liksom mitt fel, eftersom jag är oskyddad just där, och ligger med blottad strupe? Just därför är det mitt fel, för att jag "ber" om det? Och för att det går?
Vem, och vilken sorts person är det som utnyttjar detta tillfälle? Kan jag lära mig att se dem tidigare? Känner mig dum, liksom osmart som inte fattar tidigare. Och sätter upp ett filter i tid.
Jag funderade på att jag borde hitta en bubbla att skydda mig i. För att inte ta illa vid mig.
Jag träffade en kvinna innan jul, som under andra dagen på en kurs som jag då gick, lyckades ta sig igenom alla mina skyddsbarriärer på mindre än två minuter. Tre fyra meningar och så var hon där. Jag sa nej, nej, nej. I ökande styrka. Det var som om hon kom åt mig. Hon respekterade inte mina nej. Jag borde ha agerat annorlunda. Jag kunde tex ha ignorerat henne efter mitt första nej som hon inte respekterade. Det finns nog fler förhållningssätt än att ignorera...
Detta var som en snabbversion av det som hänt mellan min chef och mig. Jag har blivit om och om igen överkörd. Inte respekterad. Jag har sagt nej, nej, nej.
Jag sa till min väninna L förra veckan att jag ville hitta ett sätt att skydda mig. En mask som jag kan sätta upp liksom. Men hon blev nästan arg och sa att jag inte ska ändra mig, bara om och om igen hävda mig.
Vad handlar det då om, hur kan jag förhålla mig. Mina nej måste ju kunna vara nej, liksom. Utan att jag ska vara någon annan.
En närbesläktad tanke. Barnet därinne. Jag håller henne i handen. Jag kan skydda henne. Jag kan tala henne lugn. Det är bara ibland som mina barriärer rämnar. Varför vill jag veta, och jag vill kunna skydda barnet i mig.
Handlar det om att vissa människor utnyttjar mig och min svaghet när de ser den? Så som min chef har gjort. Är det något i min person som jag själv ansvarar för att de tar och pillar just där det gör ondast? Är det liksom mitt fel, eftersom jag är oskyddad just där, och ligger med blottad strupe? Just därför är det mitt fel, för att jag "ber" om det? Och för att det går?
Vem, och vilken sorts person är det som utnyttjar detta tillfälle? Kan jag lära mig att se dem tidigare? Känner mig dum, liksom osmart som inte fattar tidigare. Och sätter upp ett filter i tid.
tigger jag om det?
Är det något i mig
som gör att andra
vill såra mig??
Ber jag om det på
något sätt?
är jag för snäll?
för dum?
för mottaglig?
som gör att andra
vill såra mig??
Ber jag om det på
något sätt?
är jag för snäll?
för dum?
för mottaglig?
min energi
Ork och lust.
Var finner jag den?
Vad stjäl den ifrån
mig? Vem?
Utred och återkom.
Lusten kommer
återkomma också.
Ouppklarade möten,
ouppklarade trådar
som behövs knytas ihop
igen eller göra sig
av med. Dessa stjäl
min energi
Var finner jag den?
Vad stjäl den ifrån
mig? Vem?
Utred och återkom.
Lusten kommer
återkomma också.
Ouppklarade möten,
ouppklarade trådar
som behövs knytas ihop
igen eller göra sig
av med. Dessa stjäl
min energi
söndag 4 mars 2007
svårare att andas
Ser jag världen genom
det glada glaset,
skiner solen,
fönstren är tillräckligt rena,
folk är positiva,
ölen god,
och orken räcker
längre.
Ser jag dock världen genom
det sotiga glaset; då
tycker ingen om mig,
ingen blir glad av
att se mig, och
inte jag heller dem,
ölet är grumligt,
vinden motvind,
vännerna fiender,
kroppen blir tung
att bära,
till och med blir
det svårare att
andas.
det glada glaset,
skiner solen,
fönstren är tillräckligt rena,
folk är positiva,
ölen god,
och orken räcker
längre.
Ser jag dock världen genom
det sotiga glaset; då
tycker ingen om mig,
ingen blir glad av
att se mig, och
inte jag heller dem,
ölet är grumligt,
vinden motvind,
vännerna fiender,
kroppen blir tung
att bära,
till och med blir
det svårare att
andas.
proggkväll med underbara sanna carlstedt & co
Underbara Sanna spelade inga av hennes egna låtar, tyvärr. Mer lär det dock bli den 1 april. Samma plats, samma tid, tror jag. Kolla in Teater Bristols sida.
Kvällen fick guldram iom en kär gammal goding; Frans Haraldsen som jag hört tidigare och framförallt hans "Dubbelmoral". Vidare spelade Frans bla December, Jag vill inte, och Barndomstid. Frans släpper förressten en skiva tecken på att tjejen är för ung med tillhörande releasefest torsdag om två veckor: 15 mars, kl. 20.00 på Mosebacke (biljetter köpes på Louie Louie).
Smått och gott, mycket från Finn Zetterholms repertoar: "mycket vill ha mer, fan vill ha fler, helvetet blir aldrig fullt", historien om Allan Braak(klicka på artisten->sångtexter) hans dubbla uppsättning fruar, min natt med chefen, Lady Macbeth, Starköl bryggde denna kropp, "skänk åt den fege en hingst...", "visa mig dina sopor", och som bonus till dig som läst ända hit: "jag för in den" sa Sanna, då hon pillade på Finn Zetterholms gitarr som skulle kopplas till förstärkaren. MMmmm.... ;)
Kvällen fick guldram iom en kär gammal goding; Frans Haraldsen som jag hört tidigare och framförallt hans "Dubbelmoral". Vidare spelade Frans bla December, Jag vill inte, och Barndomstid. Frans släpper förressten en skiva tecken på att tjejen är för ung med tillhörande releasefest torsdag om två veckor: 15 mars, kl. 20.00 på Mosebacke (biljetter köpes på Louie Louie).
Smått och gott, mycket från Finn Zetterholms repertoar: "mycket vill ha mer, fan vill ha fler, helvetet blir aldrig fullt", historien om Allan Braak(klicka på artisten->sångtexter) hans dubbla uppsättning fruar, min natt med chefen, Lady Macbeth, Starköl bryggde denna kropp, "skänk åt den fege en hingst...", "visa mig dina sopor", och som bonus till dig som läst ända hit: "jag för in den" sa Sanna, då hon pillade på Finn Zetterholms gitarr som skulle kopplas till förstärkaren. MMmmm.... ;)
missa inte...
... stockholms skönaste röst, Sanna Carlstedt, som sjunger om exakt två timmar (18.00) på Teater Bristol, Sturegatan 39 i Sundbyberg.
Varning, hon har ett politiskt budskap. Om man inte gillar det kan man lyssna ändå. För hon är störtskön. Trallvänlig. Hel-go och stark. Hon får mig glad. Jag ska dit iallafall.
Varning, hon har ett politiskt budskap. Om man inte gillar det kan man lyssna ändå. För hon är störtskön. Trallvänlig. Hel-go och stark. Hon får mig glad. Jag ska dit iallafall.
religion
har ni sett månförmörkelsen? den är fin, precis som dom skrev så är månen just nu rödaktig. Det är molnfritt och perfekt väder för detta. Jag stod i vitabergsparken för 10 minuter sedan med långkalsonger på och beundrade mästerverket. Vackert.
Det är en konstig kväll detta. Såg Jesus Camp. Jag kan förstå att barnen blir hänrykta i den miljö och med de ritualer som de genomgår. Diskussionen mellan Mike P och den judiska mannen fick mig att bli illamående. Vet inte riktigt varför. Kanske är jag så känslig just nu att allt som innehåller två starka viljor får mig att rygga.
Hursomhelst så kan man bli religiös av att titta på något så vackert som en månförmörkelse. Ville bara dela med mig.
Det är en konstig kväll detta. Såg Jesus Camp. Jag kan förstå att barnen blir hänrykta i den miljö och med de ritualer som de genomgår. Diskussionen mellan Mike P och den judiska mannen fick mig att bli illamående. Vet inte riktigt varför. Kanske är jag så känslig just nu att allt som innehåller två starka viljor får mig att rygga.
Hursomhelst så kan man bli religiös av att titta på något så vackert som en månförmörkelse. Ville bara dela med mig.
lördag 3 mars 2007
tre ben; ekonomi, relation, jobb
Livet består av tre ben. Om jag har lite av varje står jag stadigt när det blåser. Saknar jag ett av dem, eller rycks ett ifrån mig så kan jag fortfarande stå. Om jag förlorar två trillar jag sannolikt omkull.
Innan jag hade jag ett välutvecklat jobb-ben. Det har nu trillat bort, så nu ligger jag ner. Så ser jag på saken.
Jag vill bygga upp mitt relationsben som jag försakat. Jag kan inte fortsätta bo i andra hand. Jag måste få packa upp. Måste få boa in mig. Hitta en bas. Måste få ha något som kallas mitt hem.
Innan jag hade jag ett välutvecklat jobb-ben. Det har nu trillat bort, så nu ligger jag ner. Så ser jag på saken.
Jag vill bygga upp mitt relationsben som jag försakat. Jag kan inte fortsätta bo i andra hand. Jag måste få packa upp. Måste få boa in mig. Hitta en bas. Måste få ha något som kallas mitt hem.
energitjuvar
Denna bok slukade jag. Den är användbar om man är medberoende eller rent generellt om man känner att man har energitjuvar hemma eller på jobbet, och vill lära sig veta vad man kan göra för att ändra sin situation. Energitjuvar : i familjen, i relationen och på jobbet, ISBN 9789172320536
torsdag 1 mars 2007
att välja; att göra våld på mina gränser
Det finns tillfällen
trots att jag säger nej
kommer någon och klampar på min tröskel
objuden
jag säger nej, nej, nej, nej
det må vara med ord hon skadar mig
det må vara med våld mot min kropp
som han tog den
för fjorton år sedan
men
det gör ont på något liknande sätt
och jag kan inte värja mig
jag
har mina gränser
jag säger nej
men mitt nej respekteras inte
det är att göra våld
mot jag
lilla jag
här kan jag inte välja
jag kan inte styra
jag tar min hand
lägger den mot min kind
som är röd och ledsen
handen sval
jag håller den lilla flickan
i mig
i handen
trots att jag säger nej
kommer någon och klampar på min tröskel
objuden
jag säger nej, nej, nej, nej
det må vara med ord hon skadar mig
det må vara med våld mot min kropp
som han tog den
för fjorton år sedan
men
det gör ont på något liknande sätt
och jag kan inte värja mig
jag
har mina gränser
jag säger nej
men mitt nej respekteras inte
det är att göra våld
mot jag
lilla jag
här kan jag inte välja
jag kan inte styra
jag tar min hand
lägger den mot min kind
som är röd och ledsen
handen sval
jag håller den lilla flickan
i mig
i handen
varför välja?
Se också början till diskussionen i att välja, och kommentarerna därunder...
Varför välja? Ja, kanske för att kunna drömma om framtiden, och genom att vara medveten om vad vi vill åstadkomma eller göra så kan vi göra val med vår tid och välja vad vi vill engagera oss i. Det har lite med att välja sina duster att göra. Och att välja sina vänner. Och att välja att ägna oss åt de människor som ger glädje och energi istället för de som genomgående tar energi.
Jag utövade feng shui innan jag visste vad det var. Att rensa i röran med feng shui, ISBN 9789137116440 gjorde stort intryck på mig, kanske just för att processen fanns hos mig redan men var inte lika uttalad som den blir när jag läser om den i en bok.
Behovet av mängden ägodelar vi har idag är ett relativt nytt påfund. När vi gick över från att vara jägare eller nomader till att bli bofasta så var det inte längre naturligt att vi endast ägde det vi kunde bära med oss. Vi skapade mer och mer ägodelar som behövdes i vardagen. Idag har vi fler ägodelar än vi behöver. Och jag frågar mig -- vad använder jag denna till? Om en sak eller ett plagg jag inte använt på länge. Behöver jag verkligen denna? Jag gör ett val. Jag kan ge bort en bok som jag har läst, men jag kan också ta det ett steg längre och välja att inte skaffa mig något som jag inte absolut behöver.
Jag har också funderat över hur jag kan förändra mitt tankesätt kring människor som tar energi från mig. För mig handlar det om att sätta gränser, och fundera över vad jag är berädd att ge, hur mycket och när. Vissa människor kan jag undvika, någon på jobbet som alltid spyr galla över allt och alla, men andra kan jag inte undvika utan jag vill ha en kontakt -- trots att det för det mesta är en obehaglig upplevelse. Jag kan dock lära mig att ta mindre skada, och att öva på att bubbla in mig och sätta mina gränser om och om igen. Jag tänkte därför att det var ett ypperligt tillfälle att öva med min nya chef som jag ju fick i somras. Men nu står jag här, alldeles energiuttömd och misslyckad. Jag lyckades inte, trots att jag var medveten om att hon var en energislukare, trots att jag har hela tiden övat på att säga ifrån, sätta gränser.
Så nu väljer jag. Och fatta vad skönt det känns! Igår bestämde jag mig för att jag ska byta jobb. Jag hade ju planerat att göra det om ett tag, inte nu, om ett halvår eller år. Men jag känner mig redan upprymd och det ska bli spännande att lära mig nya saker, att träffa nya människor, att ha mer erfarenhet i bagaget och att använda detta på en ny arena!
Oj, men det är sorgligt också! Jag grinar för jag älskar ju att jobba där jag jobbar. Jag tycker så mycket om alla människor där. Jag tycker om att ha den frihetsgrad jag har haft, den möjlighet att påverka och driva som jag kunnat göra. Jag har kännt mig trygg med människorna jag jobbat med. Alla mynt har två sidor.
Varför välja? Ja, kanske för att kunna drömma om framtiden, och genom att vara medveten om vad vi vill åstadkomma eller göra så kan vi göra val med vår tid och välja vad vi vill engagera oss i. Det har lite med att välja sina duster att göra. Och att välja sina vänner. Och att välja att ägna oss åt de människor som ger glädje och energi istället för de som genomgående tar energi.
Jag utövade feng shui innan jag visste vad det var. Att rensa i röran med feng shui, ISBN 9789137116440 gjorde stort intryck på mig, kanske just för att processen fanns hos mig redan men var inte lika uttalad som den blir när jag läser om den i en bok.
Behovet av mängden ägodelar vi har idag är ett relativt nytt påfund. När vi gick över från att vara jägare eller nomader till att bli bofasta så var det inte längre naturligt att vi endast ägde det vi kunde bära med oss. Vi skapade mer och mer ägodelar som behövdes i vardagen. Idag har vi fler ägodelar än vi behöver. Och jag frågar mig -- vad använder jag denna till? Om en sak eller ett plagg jag inte använt på länge. Behöver jag verkligen denna? Jag gör ett val. Jag kan ge bort en bok som jag har läst, men jag kan också ta det ett steg längre och välja att inte skaffa mig något som jag inte absolut behöver.
Jag har också funderat över hur jag kan förändra mitt tankesätt kring människor som tar energi från mig. För mig handlar det om att sätta gränser, och fundera över vad jag är berädd att ge, hur mycket och när. Vissa människor kan jag undvika, någon på jobbet som alltid spyr galla över allt och alla, men andra kan jag inte undvika utan jag vill ha en kontakt -- trots att det för det mesta är en obehaglig upplevelse. Jag kan dock lära mig att ta mindre skada, och att öva på att bubbla in mig och sätta mina gränser om och om igen. Jag tänkte därför att det var ett ypperligt tillfälle att öva med min nya chef som jag ju fick i somras. Men nu står jag här, alldeles energiuttömd och misslyckad. Jag lyckades inte, trots att jag var medveten om att hon var en energislukare, trots att jag har hela tiden övat på att säga ifrån, sätta gränser.
Så nu väljer jag. Och fatta vad skönt det känns! Igår bestämde jag mig för att jag ska byta jobb. Jag hade ju planerat att göra det om ett tag, inte nu, om ett halvår eller år. Men jag känner mig redan upprymd och det ska bli spännande att lära mig nya saker, att träffa nya människor, att ha mer erfarenhet i bagaget och att använda detta på en ny arena!
Oj, men det är sorgligt också! Jag grinar för jag älskar ju att jobba där jag jobbar. Jag tycker så mycket om alla människor där. Jag tycker om att ha den frihetsgrad jag har haft, den möjlighet att påverka och driva som jag kunnat göra. Jag har kännt mig trygg med människorna jag jobbat med. Alla mynt har två sidor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
