Det finns tillfällen
trots att jag säger nej
kommer någon och klampar på min tröskel
objuden
jag säger nej, nej, nej, nej
det må vara med ord hon skadar mig
det må vara med våld mot min kropp
som han tog den
för fjorton år sedan
men
det gör ont på något liknande sätt
och jag kan inte värja mig
jag
har mina gränser
jag säger nej
men mitt nej respekteras inte
det är att göra våld
mot jag
lilla jag
här kan jag inte välja
jag kan inte styra
jag tar min hand
lägger den mot min kind
som är röd och ledsen
handen sval
jag håller den lilla flickan
i mig
i handen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
En stark dikt. Säger mycket...
Jag känner känslan så starkt när jag läser detta. Jag håller oxå en lilla flickan i dig i handen. Tack för boktipset! Kramar...
Vad bra. Är det du som har skrivit?
TACK för den kramen som du gav mig - den behövde jag absolut, helt rätt!!! Kram tillbvaka också!
shamanen07
kerstin: ja, jag skrev den igår.
Tack allihopa för att ni hittat hit, kramis
Skicka en kommentar