Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
My candle burns at both ends
It will not last the night
but ah, my foes, and oh my friends –
It gives a lovely light
Edna St. Vincent Millay “A Few Figs from Thistles”, 1920
jag är där jag är och tänker det jag tänker
om mig
- loppispoppis
- det är en förunderlig tid vi lever i. Tänk vad som kan hända en vanlig, enkel dag. Eller en mer komplicerad. Dessa tankar kommer min blog att representera. Dela gärna med dig av dina tankar också.
jag läser
mitt arkiv
-
▼
2007
(258)
-
▼
februari
(43)
- mitt i livet
- att välja
- dålig självkänsla?
- besvärlig människa
- trampmina
- en egen jag-är-bra-bok
- att hitta en bubbla
- piller i långa baner två
- hål i huvudet fyra
- jag är inte död ännu
- glass som ångestdämpare
- helt djävla värdelös
- jag måste vara stark för att kunna bli bra
- hål i huvudet tre
- ilska i drömmen
- övat på att säga ifrån
- trött trööt trött, finns det något slut
- hål i huvudet två
- att finnas till
- dagens bragd; tidrapporten ifylld
- att städa
- lästankar ett
- det tog slut, liksom
- bara vara
- badkar
- hunden är rastad
- dagens bragd; fika på jobbet!
- tupplur
- vansinnig trötthet
- tungt
- sömnlös, att vara rakt på sak
- på den tredje dagen
- hål i fingret
- hål i huvudet
- min plats på jorden
- smakar på ångesten
- människa igen
- sömn
- sömnlös: going mobile
- sömnlös, mina svagheter
- struktur
- vad är nästa steg?
- citat från augusti förra året
-
▼
februari
(43)
kategorier
- bakgrund (6)
- balans (33)
- brus (84)
- dikter (13)
- guldmedaljer (10)
- humor (3)
- hörnstenar (39)
- inte okej (1)
- kategoribeskrivning (1)
- kommunikation (13)
- lästankar (18)
- motgångar (4)
- musik (5)
- slut (1)
- sport (11)
- teater (2)
- trevande start (3)
- törnstenar (16)
- ungern (19)
- utmaningar (1)
- wien (4)
My candle burns at both ends
It will not last the night
but ah, my foes, and oh my friends –
It gives a lovely light
Edna St. Vincent Millay “A Few Figs from Thistles”, 1920
5 kommentarer:
Hej igen! Jag tycker du ska kontakta din doktor igen ang. din medicinering. Jag tror att det är viktigt att du börjar äta de mediciner du har blivit ordinerad - johannesörten har nog ingen betydelse i sammanhanget. Jag är sjuksköterska om du undrar :)
Jag tycker att de symtom du beskriver är typiska för utmattningsdepression, och då behöver du vara sjukskrien en ganska lång tid och helst få proffessionell hjälp av någon. Via din doktor eller egen kontakt. Var stark och försök ta till vara det positiva i din tillvaro. Det är de råd jag kan ge (av egen erfarenhet) Lycka till!
Nu har jag ringt, och han har telefontid i em, så då får jag veta.
Det skumma är att jag inte känner mig deprimerad. Jag är glad för det mesta som inte handlar om min chef eller krav.
Men doktorn säger det också, jag skulle klara av att vara mer teflon om jag hade högre seretoninhalt i hjärnan, och det ska dom här pillrerna hjälpa till med.
Dock, jag gillar inte piller. Jag vill klara mig själv! Känner mig som en orm som ligger på backen och någon har satt en pinne över min kropp, jag kommer inte fram inte tillbaka, utan ligger bara där och kullrar mig.
Nej, sa han. Ska följa rekommendation i FASS. Så två veckor får jag vänta.
Det är bra att du ger pillren en chans. Jag trodde också att jag var glad, ända tills jag motvilligt provade dem... och då upptäckte jag att jag hade gått omkring och ansträngt mig heltid för att tänka positivt trots att jag egentligen var helt slut.
anonym: du har helt rätt. Jag har inte fattat det ännu, bara. Ska träffa doktorn igen imorgon, och ta beslut om pillren. Jag har hört så motstridiga uppgifter nu om att ta och inte ta dem så det är väl bäst att prata med doktorn igen.
Jag tror också jag har varit tvungen att anstränga mig att vara glad... Jag har inte kännt mig deppig...
Skicka en kommentar