Jag har infört en ny label, brus. Denna använder jag så ni kan hoppa över inlägg som inte är så innehållsrika, i min mening. De innehåller brus, helt enkelt. Tex saker om hur jag mår. Suck. För detta verkar bli en följetong. Jag kanske ska kalla dessa inlägg "dagbok" istället. Har inte bestämt mig.
Hursomhelst så andas jag tungt nu. Kroppen är tung. Jag har inte ångest, utan det är liksom kroppen som är slut. Jag vet inte hur jag ska orka ta mig till jobbet, och till läkaren kl två. Analys; humn, säkert pga att jag var vaken mellan tre och sju inatt, och sedan sov till elva -- är orsaken till detta bakslag. Känner mig uschlig!
onsdag 7 februari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Brusa på du bara. Jag läser gärna. Kanske dags för en eftermiddagslur igen?
Tack för ditt besök hos mig!
Lagom input och snälla mänskor omkring mig... Kunde inte ha sagt det bättre själv. Också jag har gått i väggen, som det heter. Inte för att jag vill skrämmas, men det var 1998 och jag blev... aldrig mer som förr. Glad igen, javisst, men jag tål ju ingenting längre...
Känner igen det du skriver om att bli så tung i kroppen att man inte vet hur man skall komma sig iväg... Men andra dagar är jag lätt som en fjäder...!
Kanske du med?
Ja, jag känner igen mig. Det är så fram och tillbaka. Kändes ju bra i några dagar, och idag tungt igen. Gäller att lyssna inåt, liksom. Jag hoppas att jag inte alltid kommer vara så här. Suck.
Tack för besök här hos mig!
Men kära - jobbar du trots väggsmällen? Borde du inte stanna upp, ge kroppen och hjärnan vila - ty att få den där smällen visar att alla system gått på högvarv allt för länge.
Det mår kroppen inte bra av - och det är ju därför den säger ifrån.
Håller tummarna och tänk på att du själv är den viktigaste personen i ditt liv just nu!
ja, jag jobbar på det. Att vila alltså :) Igår var jag till företagsläkaren som ordinerade fortsatt sjukskrivning två veckor, fast nu på halvtid. Jag ska prova gå till jobbet imorgon till fikat. Det blir ett lagom projekt för morgondagen tycker jag. :)
Tack för att du tittat in, inkan! och välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar