jag blev tagen av Anneli och Tom. Så nu får jag inse att jag också måste dra mitt strå till stacken. Utmaningen går ut på att skriva sex konstiga saker om sig själv, och sedan passa vidare till sex andra bloggare. Eftersom hela bloggvärlden redan har blivit tagen så kommer jag inte skicka vidare.
Sex saker som jag gör:
• jag får ibland myror i benen, vilket gör att jag måste vicka på fötterna eller röra på mig ända tills jag går och sover, annars kryper det i hela höfterna och benen
• när jag blir stressad blir jag blockerad och det kan yttra sig i att jag får mindre gjort, och gör allt halvfärdigt, och inget färdigt, och så blir jag förvirrad och disträ
• om jag blir pressad kan hjärnan stanna till, och tankarna liksom fastna. Då kan det bli så att jag pratar jääääääääääätttelåååååååååååångsamt
• jag får mycket gas i magen av all sorts lök, men sedan jag lärt mig prutta (sic!) och rapa (sic!) kan jag äta lök utan att bli sjuk av det :) innan var jag tvungen att undvika det, annars fick jag magknip
• när jag koncentrerar mig på något så sticker jag ut tungan. Märker ibland när jag promenerar på stan att tungan åker ut lite. Suck.
• jag tittar nästan aldrig på TV. Nu har jag tänkt att öva med att följa Brothers & Sisters. Senast jag följde något på TV var när jag pluggade och kollade på Ally McBeal (för typ tio år sedan). Och jag är inte ens Calista Flockhart fan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Gud vilken gullig egenskap att räcka ut tungan då du koncentrerar dig ;-)
Haha...våran "kultgitarrist" Janne Schaffer är ju även känd för att räcka ut tungan lite smått när han tar ett solo.
Jag tittar på Ally Mcbeal ibland när jag äter annars ser jag också sällan på tv.
maria & tom: jag kan dock bli lite flammig om kinderna när jag kommer på mig själv med att göra det. *generad*...
bubblan: När Ally gick för ett antal år sedan var jag väldigt fashinerad av serien, tyckte den var så ootroligt avkopplande att kolla på.
Det där med myror i benen har jag också. Jag vet inte om du vet det, men det kallas i alla fall för Restless legs (RLS) och det finns hjälp att få. Mina är så enkla att jag klarar av det med att sova, och om jag inte kan det eller har svårt att somna så funkar värktabletter och värme (typ vetekudde).
Men det är lite svårt att förklara för folk, typ: jag kan inte hänga med för jag är trött och har ont i benet... skumt liksom. Sedan jag kan nämna det vid namn så har det blivit mycket enklare och folk har mer förståelse, tycker jag.
Förresten, jag håller också på med tungan :)
aha, tack anna-karin! det måste jag prova! Jag brukar kunna sova bort det också, men ibland fungerar det inte, tex om man är på resa och sitter i en buss eller bil.
Skicka en kommentar