mera morfin idag

Åkte tidigt från jobbet idag och åkte direkt in på akuten. Nu har jag haft ont i magen i tre veckor, alltså ända sedan jag satte in spiralen. Och så hade jag cystor på äggstockarna som sprack, så nu har det liksom blivit lite väl mycket för min mage på sistonde.

I förrgår tog jag dexofen och alvedon varannan-var tredje timme (och det får man inte göra) för jag hade så ont, och värktabletten höll liksom inte i sig, utan jag började få ont igen så fort.

Nu hade jag inte tagit något smärtstillande, vilket inte heller var bra sa de för då kan det behövas mer innan man får ned smärtan. Det slutade med att jag fick först två voltaren och två alvedon, och det funkade i en timma, sedan fick jag en spruta med något morfinliknande.

Skillnaden är att jag också fick voltaren och dexofen utskrivet. Så jag har att växla mellan de två var tredje timme om det nu ska behövas.

Men, jag undrar fortfarande varför det ska göra så ont! Det är som att ha menssmärtor fast i flera veckor! Jag som satte in spiral för att bli av med mina helvetes-smärtor som jag har 24 timmar varje månad. Men dom har jag kunnat stå ut med (nästan iallafall) -- eftersom jag vet att dom är över efter ett dygn. Detta -- att ha ont i omgångar, ihållande till och från, och hej och hå och inte veta när det tar slut -- det tar kål på mig. Jag känner mig orolig och urlakad på energi. Inget är roligt. Och jag kan inte slappna av i benen och magen. Magen blir orolig och jag spänner mig i benen.

Doktorn säger att en på hundra (står som biverkning i FASS) får ordentliga buksmärtor av spiral. Men det står inget om när det går över. Kan denna en av 100 vara jag? Eller kan det vara ännu värre? Jag hittade denna. Men sååå illa kan det ju inte vara. Spiral som spetsar livmoderväggen och börjar vandra. Det är så jag mår illa när jag läser. Och jag har satt in en sådan i min mage, hur dum får jag vara? =)

Hursomhelst, jag har iallafall fått smärtstillande nu, och ska på återbesök på måndag eftermiddag. Det känns skönt.

Och så känns det konstigt att jag inte skrivit om allt jag kännt dessa två veckor -- det har kännts som om jag inte vill klaga mer inför folk och inte inför er mina bloggvänner. Jag vill ju vara på bättringsvägen! Det är liksom som om jag blundar för mig själv och för alla andra att jag har det jobbigt, och då kanske det ska gå över. Men det gör det ju inte. Om det är så här, då är det ju så här... (dagens, fniss, klokaste ord...)

hemma igen

med Dexofen och Alvedon. Känns sååå mycket bättre idag. Tur att kroppen kan laga ihop sig så mycket som den faktiskt kan, alldeles själv. Vätskan i buken hade gått tillbaka under natten en aning. Och doktorn såg spår av blåsan som tidigare fanns på vänster äggstock, i form av lite krafs på själva äggstocken. Dom är 25 millimeter stora båda två. Och ser hur fina ut som helst...

Jag hoppades de kunde säga vad jag skulle göra om detta hände igen, men doktorn sa bara att jag ska söka akut nästa gång också - så jag hade gjort alldeles rätt. Men om jag får som i förra veckan då? Blödningar och typ som mensvärk, fast det inte är mensdags? Då ska jag bara till min gynekolog, sa hon.

cysta på äggstocken

den sitter där på vänster äggstock och är tre centimeter i diameter. Och känns som illa mensvärk. Gör ont, stinger. Inte hela tiden, men det mal och mal. Och iblan kan jag inte göra annat än att koncentera mig på att andas. Det gör så ont. Jag fixar inte mer.

systa på äggstocken

Inte nog med att de var tvungna att transhera mig för att få in spiralen, jag har dessutom haft två systor på äggstockarna. Jag tror jag har systor hela tiden, och så spricker dom och gör ont och så håller det på sådär. Idag fanns en kvar på ena äggstocken, själva systan är tre centimeter i diameter. Den andra har nog precis spruckit, och det finns vätska kvar i buken som trycker och kan tänkas göra att det gör ont. Det är antagligen därför som jag varit tvungen att ta pronaxen 8-10 tabletter om dagen denna vecka. Inte själva spiralen!

Vet ni vad han sa mer? Jo, att jag inte ska ta pronaxen, för den är så stark att den kan dölja smärtan för bra. Jag måste åka in till akuten om det plötsligt gör ondare.

Jag känner igen detta. Jag åkte ju till akuten för drygt ett år sedan -- jag svimmade av på toagolvet efter att ha fått panikont. Jag kände att nu är det nog dags för mens, och tillhörande mensvärk. Tog två tabletter, började borsta tänderna. Hann inte borsta klart, utan finner mig själv genast över toastolen kräkandes och sedan diarré direkt på och omvartannat. Sedan svimmar jag på golvet. Kravlar mig ut i hallen, hittar mobilen. Tanken var inte klar alls i huvudet och det var nästan omöjligt att slå 112. Kommer fram. Jag säger att jag har mensvärk så jag håller på att dö. Hon säger, du får ta en taxi och lägger på. Jag svimmar igen. Ligger naken på golvet. Vaknar och jag fryser. Ringer efter hjälp och blir till sist skjutsad in till SÖS gyn-akut. Efter fyra timmar på en brits (jag har en gul handuk och en påse i handen...) blir jag undersökt av en doktor. När hon trycker mot äggstocken med ultraljudsstaven är reaktionen ögonblicklig, jag spyr näsan rakt på henne. =)

In rusar två sköterskor och jag fick genast en morfinspruta i benet. Smärtan försvann omedelbart. En till här, sa jag och pekade på andra benet.

Doktorn sa idag att jag måste vara medveten om risken med systor. Systan kan vrida sig om sin egen axel och dra med sig äggstocken och därmed strypa blodtillförseln. Och då kan äggstocken dö. Och därför ska jag inte ta pronaxen utan istället alvedon. För då kommer jag fatta när det är allvar. Och genast ta mig till akuten. Inte ligga några fyra timmar på en brits, utan berätta att jag har lätt att få systor. Han sa att man kan tvingas "opereras", att man sticker hål på systan om det händer. Och fixar så att äggstocken ligger bättre till.